RSK 10

gar och ödemarker […] hwilka utom bygdelagen äro belägne, och Kongl. Maj:t och Kronan tillhöra, såsom uti Wästernorrlanden, Dalarne och Wärmeland”.53 När kronan utfärdade skogsordningar i slutet av-talet och början av -talet hade kungamakten stärkt sin ställning och därmed sina anspråk. Skogsordningarna har som underförstådd utgångspunkt att kronan redan äger marken. Skogsordningarna  och  har identiskt lika formuleringar om “KronoSkogarne, eller de större Skogar och Ödemarker […], hwilka utom Bygdelagen Oss och Kronan tillhöra, såsom uti Finland, Norrland, Dalarne och Wermland”.54 Vid avvittring skall mark från dessa skogar anslås till hemman och byar så att de blir fullsuttna och “med Laga Rör avskiljas från den övriga Marken, som Kronan tillhör”. Den svenska statsmaktens anspråk på markresurser i riket trädde in i ett nytt politiskt och juridiskt sammanhang i början av-talet. Det var inte längre en fråga om gamla feodalrättsliga föreställningar eller om den månghundraåriga striden mellan kungamakt och aristokrati. Nu hade det börjat växa fram ett äganderättsbegrepp i modern mening. Nya fronter drogs upp mellan statliga och privata intressen, mellan ett överhetssamhälle med månghundraåriga anor å ena sidan och framväxande kapitalistiska strukturer å den andra. Utvecklingen i Lappmarken kan inte frikopplas från det skeendet. Kronans anspråk gled gradvis över från diffusa påbud till klart uttalade krav på äganderätt i modern mening. Ett exempel är den kungliga propositionen till riksdagen angående dispositionen av skogarna. Det var en tid då bönderna stod starka i sitt krav på att oavvittrad mark skulle säljas ut till enskilda. Kronan uttryckte dock sitt intresse av att behålla viss skog. Kronans äganderätt till kronoparkerna betecknades som “ostridig”.55 Enahanda gällde för kronoall-  53 Tryckt i Modée: Utdrag…2, 1746, s. 1123. 54 Kongl. Maj:ts nådiga förordning om skogarne i riket 10 december 1793; dito 1 augusti 1805, Årstrycket. 55 Bihang till riksståndens protokoll, I: 1, 1823, s. 452 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=