I Västerbotten skrivs inte några namn på samer in i jordeboken.41 Där görs bara en sammanfattande kommentar angående lappbyar och lappskatteland. Sedan anges lappbyns samlade skattesumma. Södra delen av Västerbottens lappmark kallas i jordeboken för “Åsele lappby” och beskrivs på följande sätt: “Denna lappby bestod år av st. lappar och nybyggare som betala lappskatt efter till- och avtagande förmögenhet, [den] hörer på sätt och vis […] till Åsele, Fredrika och Wilhelmina, dock innehava de västliga lapparna sina land endast inom sistnämnda socken, men öde lämnade lappland, för vilka nybyggare numera betala lappskatt finnas inom Åsele lappmarks alla socknar.” Sedan anges en klumpsumma för hela lappskatten. Längre fram kommer ett avsnitt under rubriken “Specialjordebok över lapparna i Lycksele lappmark”. Därefter följer den vanliga hänvisningen till års skatteordning. För varje lappby finns en kort beskrivning samt anges en klumpsumma som skatt. Beskrivningarna lyder: Arjeplog, Arvidsjaur och Malå är införda i års jordebok för Västerbotten. För Arjeplog anges namnen på lappbyarna (Luokta, Norrväster, Sörväster, Semisjaur och Arjeplog) samt deras respektive skattesumma. För Arvidsjaur anges en klumpsumma för skatten samt att lappbyn skattar enligt års skatteordning. Malå kapellförsamling tas upp i ett tillägg från. Där namnges sju lappskatteland samt de skattande samerna. Två till fem personer skattar för varje land. “Ranbyn. Varest efter års jordebok befinnes st. skattelappar, som i mån av till- och avtagande förmögenhet betala skatt. Granbyn. Består av st. skattelappar som årligen i mån av förmögenhet betala. Wapstbyn. Består av st. lappland. Umbyn. Består avst. lappland, av vilka endast fyra innehas av lappar, men de övriga av nybyggare, mest i Lycksele socken, och vilka tillsammans med lappparna erlägga [skatt].” 41 Specialjordebok för Västerbottens län 1825, vol. 3. Lappmarkerna, RA. Finns även på mikrofiche, kort nr S 21614 och följande.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=