grundade påstående av två unga jurister i början av -talet. Ett exempel på lösliga rättsförhållanden är stadgorna om hur nybyggarnas höhässjor på slåttermyrarna skulle skyddas. Regelverket fastställdes, glömdes bort, återuppväcktes, feltolkades och ändrades i ett kaotiskt mönster som aldrig kunde överblickas av vare sig myndigheter, samer eller nybyggare. Som exempel på avvikelser från övriga riket kan nämnas att jordeböckerna för Lappmarken inte följde de allmänna föreskrifterna om hur jordeböcker skulle föras. Den rättsliga och administrativa hanteringen av samernas lappskatteland var högst godtycklig under -talet. De renskötande samernas jakt- och fiskerätt enligt års lag blev inte verklighet i Lappmarken förrän på -talet. Uppfattningarna om rätten till renbete i Jämtlands län varierade mellan olika myndigheter och ämbetsmän. Avvittringen under första hälften av -talet berövade samerna stora betesområden. Ännu i dag har de som fattar avgörande beslut i den frågan svårt att tillgodogöra sig kunskapen om de historiska sammanhangen. Exemplen visar att varje rättighetsfråga inom renskötselområdet måste bedömas efter sina egna historiska förutsättningar. Vi hoppas att den insikten lägger en bättre grund för bedömningen av hur samernas rättigheter skall utformas i framtiden. Lundmark tackar professor Bertil Bengtsson och f. hovrättsrådet Mauritz Bäärnhielm för värdefulla synpunkter på hans manuskript. Han tackar också Göran Gustafssons stiftelse för natur och kultur i Lappland för resebidrag. Lars Rumar tackar Institutet för rättshistorisk forskning för resebidrag. Författarna har granskat varandras manuskript och utbytt synpunkter i ett fruktbart samarbete. Rindö och Stockholm i november
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=