93 1 Se t ex Jerker Rosén, "Statsledning och provinspolitik under Sveriges stormaktstid", Scandia 1946; Alf Åberg, Kampen om Skåne under försvenskningstiden, Stockholm 1994; Janerik Bromé, Jämtlands och Härjedalens historia del III , Stockholm 1954. 2 Se t ex Harald Gustafsson, "Statsbildning och territoriell integration. Linjer i nyare forskning, en nordisk ansats samt ett bidrag till 1500-talets politiska geografi", Scandia1991, och Charles Tilly, Coercion, Capital and European States AD 990-1990, Oxford 1993. 3 Harald Gustafsson, "Conglomerates or Unitary States? Integration Processes in Early Modern Denmark-Norway and Sweden", i Fröschl (red), Föderationsmodelle und Unionsstrukturen, München 1994, s 45. 4 Gustafsson, "Conglomerates or Unitary States?", s 46. 5 Gustafsson, "Conglomerates or Unitary States?", s 62. 6 I artikeln " The Conglomerate State: A Perspective on State Formation in Early Modern Europe", Scandinavian Journal of History, vol 23 nos 3-4 (1998), menar dock Gustafsson att det fanns en generell ambition i Europa i slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet hos centralmakter att i större utsträckning än tidigare försöka integrera sina olika territorier. Den svenska integrationen av de forna dansk-norska landskapen skulle utifrån detta perspektiv inte vara unik, men trots detta anser Gustafsson att de är lämpliga att undersöka eftersom integrativa åtgärder genomfördes med stor konsekvens. Detta kan tänkas vara giltigt för skånelandskapen där integrationen definitivt tog fart under slutet av 1600-talet, men att integrationen av exempelvis Jämtland och Gotland skulle kunna förknippas med detta är mer tveksamt. Dessa landskap lades under svenskt styre redan 1645 och de tycks ha integrerats nästan omedelbart, vilket gör det svårt att föra dem till den generella integrationen runt 1700. 7 Riksregistraturet (RR), vol 229, fol 746v, Riksarkivet (RA). 8 RR, vol 229, fol 746v, RA. 9 T ex Stein Rokkan, "Dimensions of state formation and nation-building: A possible paradigm for research on variations within Europe" i Charles Tilly (red), The Formation of National States in Western Europe,Princeton 1975. 10 Stein Rokkan, Stat, nasjon, klasse,Oslo 1987, s 350. 11 Gustafsson, "Conglomerates or Unitary States?", s 46f. 12 Gustafsson, "Conglomerates or Unitary States?", s 46f. 13 I registraturet saknas skrivelserna mellan den 9 augusti och den 18 oktober, inalles 58 stycken. Dessa har dock rekonstruerats genom ett diarium för samma år. Dessutom har inte alla skrivelser som avgick från landshövdingen nedtecknats i registraturet utan i diariet finns en förteckning över ungefär 100 stycken som lämnats därhän. Dessa bedömdes vara av mindre betydelse och lämnades därför utanför registraturet. 14 Inom produktion och ägande berörs ärenden rörande jakt och fiske, egendomsförhållanden samt driften av kronohemman. Cirkulation och kreditväsende behandlar främst handel, myntens värde samt mått och vikter. I de skrivelser som klassificeras under kommunikation och infrastruktur dryftas bl a postväsendet, vägar, städernas bebyggelse samt gästgiverier. Slutligen behandlar ärenden under kultur och ideologisk kontroll bl.a. den kyrkliga organisationen, undervisning och faste- och böndagsplakat. 15 Av de utgående skrivelserna fanns det 44 stycken som inte berörde något specifikt landskap utan hela hövdingadömet. Dessa har dock ännu inte granskats närmare och kommer därför att Noter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=