lindringar, vilket nästan helt saknades i Jämtland. De kanaler som krävdes för ett politiskt interagerande var således mer utvecklade i Ångermanland och Medelpad. Även centralmaktens behov av knektar var synligt i Jämtland. Redan några månader efter maktövertagandet genomfördes en mönstring i landskapet där allmogen skulle ställa knektar till förfogande. Dock kunde de inte uppbringa fullt antal och centralmakten verkade inte heller ha maktmedel att befästa sina krav. I komparationslandskapen däremot var mönstringar och utskrivningar mer etablerat men samtidigt kan det noteras att besvären däröver var mer frekvent förekommande. Detta ger ytterligare bevis för att kanaler mellan lokalsamhälle och centralmakt var betydligt mer utvecklade i dessa landskap, vilket således visar att den politiska integrationen nått längre. Även den judiciella integrationen var av stor betydelse när en centralmakt skulle flytta fram sina positioner. Omedelbart efter statsskiftet lades Jämtland under den västernorrländska lagsagan och redan efter 1646 års ting remitterades högmålsbrott från Jämtland till hovrätten. Detta tyder på att landskapet i judiciellt hänseende inlemmades i det svenska systemet omedelbart. Genom den nytillsatte tingsskrivaren genomfördes även vissa förändringar rörande rättsutövningen på det lokala planet vilket tyder på att centralmaktens inflytande ökade även där. Rörande Ångermanland och Medelpad kan det dock konstateras att de i betydligt större utsträckning var judiciellt integrerade med centralmakten. Vilka förändringar medförde den svenska statsmaktens integrationsåtgärder för det jämtländska lokalsamhället jämfört med tidigare? Espen Andresen har undersökt den dansk-norska statens förhållande till Jämtland under perioden 1613-1645, d.v.s. tiden innan denna undersökning tar sin början. Han menar att den dansk-norska staten i 89
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=