I Hans Strijks fullmakt med tillhörande memorial framgår att statsmakten prioriterade åtgärder av administrativ karaktär. Landshövdingen beordrades att samla in uppgifter som kunde vara till hjälp att styra landskapet, att ansvara för statens inkomster samt att skansen besattes med Hennes Kungl. Maj:ts folk. Den administrativa integrationen dominerade således men även övriga integrationsaspekter kan märkas. I korrespondensen rörande hela länet var ärendetyperna skatter och avgifter, militärväsendet, civil förvaltning samt rättsväsendet de mest framträdande. De tre förstnämnda visar att den administrativa integrationen dominerade även i Strijks utgående skrivelser vilket markerar att han försökte efterleva centralmaktens intentioner. Skatter och avgifter förekom mest frekvent vilket indikerar den svenska statsmaktens behov av resurser till krigföring. Men för att kunna utvinna räntor och skriva ut soldater krävdes att statens makt ökade på bekostnad av lokalsamhällets vilket realiserades genom en alltmer omfattande förvaltning och ett allt effektivare rättsväsende. Men eftersom denna beskrivning baserar sig på skrivelser rörande alla landskapen i Härnösands län genomfördes även separata analyser rörande Jämtland samt Medelpad och Ångermanland för att kunna upptäcka skillnader dem emellan. För Jämtlands del dominerade den administrativa integrationen, framförallt synliggjordes behovet av en förvaltning och en uppbördsapparat tydligt. De åtgärder landshövdingen initierade visar att centralmakten hade kunskap om vad som krävdes för att etablera en förvaltning. De nyutnämnda ämbetsmännen påmindes om vilka plikter de hade, att sköta sina ämbeten med största flit och ha noggrann kontroll över de angelägenheter som berörde centralmakten samt att ofta korrespondera med landshövdingen. Trots detta kan det märkas vissa 87 Integrationen av Jämtland under 1646
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=