RSK 1

i dessa landskap hade etablerat kanaler till centralmakten och kunde förhandla om lindringar, vilket var något som till stora delar ännu saknades i Jämtland. Exempelvis blev prästänkorna i Arnäs socken befriade från alla utlagor och Imnäsborna erhöll en lindring till nästa jordrevning.38 Omedelbart efter fredslutet lades Jämtland i judiciellt hänseende till den västernorrländska lagsagan, vilken omfattade nästan hela Norrland.39 Den svenska centralmakten försökte ofördröjligen etablera en judiciell kontroll över Jämtland. Bland annat tillskrevs ämbetsmännen i ärenden som rörde hovrättsdomar. Fogden skulle exekvera domar i högmålssaker från tingen i Jämtland och meddela landshövdingen när så skett, samt kungöra från predikstolarna att "… de som wed Lagh och Rätta något hafua anthenn kiära eller swara, måge sådant i tydh weta och sedan på dess behörliga orter instella, där deris ährender skola blifua optagna, skiärskodade och förmedelst lagh och doom till enda förda."40Angående rättsutövningen på lokal nivå är det mer tveksamt om centralmakten fick något större inflytande. Dock indikerar tillsättningen av Erich Matzson som tingsskrivare att det ökade även där. Han skulle bland annat se till att rättegångshandlingar, exempelvis jorddelningar och arvsskiften, hölls redo och föredrogs vid laga ting och att allmogen efterlevde landstingsbeslut.41 Rörande Ångermanland och Medelpad behandlas denna ärendetyp i betydligt större utsträckning än i Jämtland och näst efter skatter och avgifter dryftas rättsväsendet mest frekvent. Det framkommer tydligt att centralmakten hade ett större inflytande inom det judiciella området i dessa landskap. Landshövdingens korrespondens behandlar bland annat strafflindringar, rannsakning i tvister samt klagomål över deras 85 

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=