Uppvisar skrivelserna angående jämförelselandskapen samma mönster eller avvek de från det jämtländska? Utifrån ärendenas ringa antal kan antas att centralmakten redan befäst sin militära ställning i dessa landskap. Dessutom saknas åtgärder av tillfällig karaktär vilka förekom frekvent i Jämtland. Fogdarna tillskrevs av landshövdingen mestadels i ärenden som rörde organisatoriska frågor samt mönstringar och utskrivningar. De förstnämnda behandlar främst officerarnas tilldelningshemman och underhållsspannmål medan de sistnämnda dels berör själva utskrivningarna men även lindringar av denna börda.32 Det faktum att många besvär skrevs rörande utskrivningarna, vilket kan noteras i Strijks utgående korrespondens, tyder även på att den svenska centralmakten etablerat sig i dessa landskap samt att kanaler för förhandling och kommunikation mellan centralmakt och undersåtar hade skapats. Skrivelser inom detta område visar att det fanns en osäkerhet gällande de jämtländska räntorna samt att de som samlats in i stor utsträckning användes till omedelbara militära behov lokalt, framförallt vid försörjningen av Frösö skans. I en skrivelse den 10 februari till fogden skrev Strijk att han krävt besked om hur garnisonen vid Frösön skulle försörjas men att något sådant inte hade anlänt. Därför menar landshövdingen att när ” … nöden så wyda kräfwer, måste man något grypa till dee närmaste medell som förhanden är, huillka man mena kyrkytyionden.”33 Även landsskrivaren uppmanas att av tillgängliga medel se till att garnisonen försörjs, och eftersom fortfarande inga andra medel fanns än kyrkotionden skulle de försörjas av dessa såvida allmogen inte kunde utgöra mera.34 Den 13 mars 1646 skriver landshövdingen till Kammarkollegiet och meddelar att de uppgifter som efter83
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=