Strijk uppgifter om hur garnisonen i Jämtland skulle försörjas, d.v.s. hur skatterna skulle fördelas.26 I ett annat brev meddelar landshövdingen att han erhållit en order från Krigskollegiet om skansens årliga proviantering men inte fått något besked från Kammarkollegiet om vilka medel som skulle användas.27 Detta visar tydligt att den militära etableringen i Jämtland var problematisk. Samarbetet mellan olika förvaltningsgrenar, exempelvis Krigskollegiet och Kammarkollegiet, verkar inte ha fungerat problemfritt. Krigskollegiet sände militära styrkor till Jämtland och Kammarkollegiet skulle anordna medel till deras försörjning. Den stora mängd skrivelser som behandlar försörjningen visar brister inom förvaltningarnas arbetssätt. Slutligen kan det konstateras att den nya centralmakten inte enbart var intresserad av en militär etablering utan även att det nyerövrade landskapet skulle bidra till krigets bördor. Fogden erhöll en skrivelse av landshövdingen där han bl.a. uppmanas att förbereda den kommande mönstringen samt att tillkännage inför allmogen att de " … uthan försumellsse hafua sina solldater tillreedz och all färdige, när Munstringz Commuhsarierna komma och sig där sammastädes praesentera … ".28 Förutom denna skrivelse erhöll allmogen ett edikt om mönstringen där de uppmanas att inställa sig i Brunflo den 28 februari med 300 man, vilket de utlovat vid förhandlingar i samband med statsskiftet.29 I en skrivelse till Kungl. Maj:t framgår dock att allmogen endast förmått att uppbringa 133 man.30 Detta visar att den svenska statsmakten i detta tidiga skede efter övertagandet inte hade etablerat nödvändiga förvaltnings- och maktstrukturer för att kunna erhålla alla knektar. Problem i samband med utskrivningar kan dock inte betraktas som unikt för Jämtland utan de existerade i hela riket.31 Men det faktum att jämtarna ställde upp med knektar tyder ändå på att de accepterat centralmaktens krav på resurser, oavsett om det var den dansk-norska eller den svenska. 82
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=