närvaro i landskapet inte enbart var påkallad av yttre hot, den nya centralmakten använde även militären för att stärka sin makt. Genom att de stod till fogdens förfogande kunde den svenska statsmakten lägga kraft bakom sina maktanspråk. Under 1646 utsågs Mattias Franck till kommendant vid skansen och hans uppgift var att förestå skansen och dess folk.22 Genom sin ämbetsutövning hamnade han i konflikt med allmogen. Den 20 oktober 1646 skickar Strijk ett brev till Franck där det bl.a. framkommer att bönderna klagat över allt tyngre bördor sedan garnisonen anlänt till Frösön. Landshövdingen uttrycker dock sitt fulla förtroende för Franck men påpekar att han i framtiden skulle behandla bönderna varligare.23 Strijks uppmaning till kommendanten om en lindrig behandling av allmogen visar att den svenska centralmakten försökte etablera sitt styre genom att vinna jämtarnas förtroende. Dessutom kan en tendens till kommunikation mellan jämtarna och centralmakten skönjas trots att landskapet legat under svensk styre i mindre än ett år. En mängd skrivelser angående militären gällde dess försörjning. Många av dessa åtgärder verkar ha haft karaktären av tillfälliga lösningar. Exempelvis hade det inte kommit några order från den kungliga räknekammaren om garnisonens underhåll utan landshövdingen återkom kontinuerligt i skrivelser både till fogden och landsskrivaren rörande detta spörsmål. Bland annat beordras landsskrivaren den 12 mars att ta de "bekvämaste medlen" till garnisonen även om det innebar kyrkotionden.24 Den 14 mars befaller landshövdingen fogden att enbart leverera de spannmål som garnisonen behövde. Övriga persedlar, såsom kött, torr fisk och smör, skulle omvandlas och levereras i penningar eller andra persedlar då det var stor armod i landskapet.25 Landshövdingen korresponderar även med Kammarkollegiet rörande försörjningen av militären. I ett brev daterat den 30 mars efterlyser 81
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=