Ärenden inom detta område visar tydligt den svenska centralmaktens försök att omedelbart etablera ett fungerande administrativt system i Jämtland, men även svårigheten med att lyckas. En första åtgärd var att ersätta de danska ämbetsmännen med svenska, vilka anlände till ett landskap som varken de eller centralmakten hade någon större kunskap om. I ett stort antal skrivelser påminde landshövdingen ämbetsmännen om deras olika förpliktelser, trots att skrivelserna primärt berörde andra ärenden. Fogden uppmanas bland annat att ansvara för att hovrättens resolutioner och landstingsbeslut efterlevs, att en specifikation över ödehemman uppställs samt att räkenskaperna kontinuerligt klareras med bokhållaren.16 Även landsskrivaren påminns om sina förpliktelser, bland annat ska han samla in skatterna när fogden är bortrest, ansvara för att torr och god säd inlevereras till kyrkotionden, att garnisonen försörjs av tillgängliga medel samt att jordeboken och mantalslängderna sänds till landshövdingen.17 Många av skrivelserna till ämbetsmännen börjar och slutar dessutom med en allmän uppmaning att "… alla cronones där i landet fallande saker med högsta flijt i acht taga och huar och een uthj dess behörlige esse och disposition hålla, så will iagh nu med denne min skrifuelse hafua eder detsam--ma påmint med alfwarlig befalldningh och otwijfuelachtig förhoppningh att I nu sådant i acht hafuen och wederbörlige dirigeren …", samt att " … icke förtröge på pennen uthan skrifuer migh till om alle saker".18 Påminnelserna om förpliktelserna visar att centralmakten visste vad som krävdes för att en väl fungerande administrativ förvaltning skulle kunna etableras. Trots att centralmaktens åtgärder indikerar den svenska maktstatens närvaro i Jämtland kan vissa tvetydigheter skönjas. Genom att ständigt komma med samma uppmaningar indikeras en osäkerhet från landshövdingens sida angående vad som utförts och inte. Något reellt styre över Jämtland verkar inte ha 79
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=