Medelpad indikerar tydliga skillnader. I dessa landskap dominerar skatter och avgifter markant, 49 procent av det totala antalet ärenden i Ångermanland och 39 procent i Medelpad. Civil förvaltning samt militärväsendet förekom istället betydligt mindre frekvent i dessa landskap än i Jämtland, mellan sex och elva procent. Ytterligare en skillnad är att rättsväsendet dryftas i femton respektive tjugosju procent av det totala antalet medan dessa i Jämtland endast bestod av sju procent. Även i Ångermanland och Medelpad förekom övriga ärendetyper ytterst sparsamt förutomkommunikation och infrastruktur rörande Medelpad, vilket dryftas i nästan tio procent av skrivelserna. Detta kan dock förklaras med att postmästaren i Sundsvall hade misskött sitt ämbete vilket renderade i ett ökat antal ärenden.15 Trots ärendenas förhållandevis låga antal visar de att centralmaktens åtgärder var inriktade på en administrativ integration av Jämtland. Genom att skapa, eller överta, organisationer för territoriell förvaltning etablerade den svenska maktstaten sitt styre över landskapet, och som en följd av detta initierades ett resursflöde ur landskapet. I Ångermanland och Medelpad däremot var statsmakten redan etablerad och mer inriktad på att utvinna resurser. Dessutom hade den auktoritativa maktstaten till stor del övertagit rättsutövningen från lokalsamhället. De ovan presenterade slutsatserna måste dock betecknas som tentativa och för att kunna öka förståelsen inom detta problemområde måste en mer ingående analys genomföras. Nedan kommer de fyra områdena som framträdde vid genomgången av Hans Strijks utgående korrespondens, nämligen civil förvaltning, militärväsendet, skatter och avgifter samt rättsväsendet, att diskuteras närmare. 78 Skrivelsernas innehåll
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=