utövning, den civila administrationen samt riksdagen och dess representanter, medan det senare avhandlar domar underställda hovrätten, befattningar och rättsliga processer. Dessa fyra ärendetyper dominerar på ett markant sätt landshövdingens avgående skrivelser under 1646 och svarar således för drygt 80 procent av det totala antalet ärenden. Som tabell 1 visar förekom övriga fem ärendetyper mindre frekvent, de pendlar från en till sex procent, och skall i det följande inte analyseras vidare.14 Skatter och avgifter, militärväsendet samt civil förvaltning visar statsmaktens administrativa integration gentemot lokalsamhället, och som en konsekvens av detta är det ett rimligt antagande att även en politisk interaktion uppstod. Även rättsväsendets viktiga roll för att stärka centralmaktens ställning framträder. Genom att judiciellt integrera lokalsamhällets rättsliga utövning under en gemensam lagstiftning och rättegångsprocess är det troligt att centralmaktens närvaro i lokalsamhället ökade. Ovanstående indikerar således en svensk maktstat med ett stort behov av både materiella och mänskliga resurser. För att kunna utvinna skatter och skriva ut soldater utökades statens makt genom en allt mer omfattande administration och ett allt effektivare rättsväsende. Frågan är om detta var karakteristiskt för alla tre landskapen eller om Jämtland som ett nyerövrat område avvek från detta mönster? Som tabell 2 visar existerar skillnader mellan de olika landskapen. Drygt 100 ärenden berör Jämtland och det dominerande området är militärväsendet som behandlas i ungefär 40 procent av det totala antalet ärenden. I ungefär tjugo procent avhandlas civil förvaltning, medan ärendetypenskatter och avgifter dryftas i sexton procent. Dessa tre svarar inallles för nästan 80 procent av alla ärenden medan övriga sex verkar ha varit av mindre betydelse. En jämförelse med Ångermanland och 77
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=