som var central för att förverkliga centralmaktens integrationsambitioner. Nedan kommer fokus att sättas på hur centralmakten, genom landshövdingen, i praktiken integrerade Jämtland under det första året efter övertagandet. Följande undersökning är baserad på de skrivelser som landshövdingen författade under 1646. Det källmaterial som kommer att användas är Härnösands läns registratur som innehåller Hans Strijks utgående brev. 13 Under detta år, det första under svenskt styre, bör de integrativa åtgärderna varit frekvent förekommande i Jämtland. Eftersom de båda landskapen Medelpad och Ångermanland lades under samma hövdingadöme och källmaterialet är det samma kommer en komparation med dessa landskap att genomföras. De åtgärder som centralmakten specifikt vidtog för att integrera Jämtland bör framträda tydligt i denna jämförelse. I registraturet nedtecknades 236 avgående skrivelser under 1646 och som tabell 1 visar innehöll dessa totalt 290 olika ärenden. Den övervägande delen av dessa sände landshövdingen till lokalsamhället, främst till lokala ämbetsmän. Kategoriseringen av skrivelserna är till stor del empirisk men kan även sammankopplas med de ovan nämnda integrationsaspekterna. Av skrivelserna behandlar drygt 30 procent skatter och avgifter, under vilket även skattelindringar och tullärenden förts. I ungefär tjugo procent dryftas militärväsendet, d.v.s. hur regementet skulle försörjas med manskap och persedlar, fortifikationens underhåll och byggnationer, tillsättning av militära befattningar etc. De två områdena civil förvaltning samt rättsväsendet behandlas i sjutton respektive femton procent av det totala antalet ärenden. Det förstnämnda berör bl.a. utnämning av civila ämbetsmän och deras ämbets76 Landshövdingens korrespondens under 1646
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=