utgångspunkt från förhållandet mellan centrum och periferi och ser relationen dem emellan utifrån fyra olika aspekter: makt, jurisdiktion, ekonomi och kultur.10 Den förstnämnda berör skapandet av militäroch uppbördsorganisationer för förvaltning och kontroll över områden samt för utvinning av resurser. Den judiciella aspekten fokuserar på rättslig konfliktlösning och upprätthållande av inre ordning. Inom ekonomiaspekten inriktar sig centralmakten på att kontrollera samhällets produktion och varudistribution, medan den kulturella berör organisationer för spridning och upprätthållelse av religion och ideologi. I sina diskussioner kring territoriell integration gör Harald Gustafsson en liknande indelning som Rokkan men benämner integrationsaspekterna något annorlunda, nämligen administrativ, politisk, judiciell, ekonomisk och kulturell.11 De två som avviker är administrativ och politisk integration, vilka jag dock båda anser ryms under det som Rokkan benämner makt. Den sistnämnda uppstår som en konsekvens av administrationens uppbyggnad, d.v.s. vid tillkomsten av en förvaltning inträffar en politisk interaktion mellan centralmakt och lokalsamhälle. Enligt Gustafsson har de administrativa, politiska och judiciella aspekterna haft en avgörande betydelse för integrationen av en stats olika territorier under den tidigmoderna perioden.12 Fullmakten med tillhörande memorial visar att centralmakten hade ambitionen att på något sätt integrera Jämtland. Strijks instruktioner innehåller flera av Rokkans och Gustafssons aspekter. Den administrativa dominerar och står bland annat att finna i uppmaningar om att samla in jordeböcker och uppgifter om utlagor samt om att inrätta en militär styrka. Den politiska framkommer när landshövdingen beordras att förhandla med allmogen om räntorna medan den judiciella kan noteras i påpekanden om att han skulle övervaka att lag och rätt skipades bland undersåtarna samt att domar exekverades. Konstateras kan att Strijk i kraft av sitt ämbete innehade en position 75
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=