Bergslagen, för att ” … landet medh alle dess inbyggare och follk, Skantzar, Skäär, Öijar, Holmar, räntor och Rättigheter, sampt alle andre tillbehörigingar, … emoth tagha, och theet åå Hennes Kongl: May:ts wägnar under sin administration hafwa.”7 I fullmakten samt i ett särskilt memorial stipuleras hur landshövdingen skulle förhålla sig till det nyerövrade Jämtland. Det ålåg Strijk att övervaka rättsskipning bland undersåtarna, exekvera domar samt förvalta statens inkomster. I memorialet föreskrevs bland annat att Strijk skulle ansvara för att skansen besattes med Hennes Kungl. Maj:ts folk och att den blev tillbörligt underhållen, samt att jordeböcker och uppgifter om privilegier, domar, räntor, gränser, rättegångshandlingar och annat som kunde vara av vikt för landskapets administration infordrades från de danska ämbetsmännen. Vidare skulle landshövdingen se till att alla som svor ed inför drottningen och den svenska kronan fick behålla sina privilegier, friheter och vanliga rätt. De präster som önskade sitta kvar på sina ämbeten måste avhålla sig från korrespondens med den dansk-norska överheten och rätta sig efter den svenske biskopen och konsistoriet. Däremot fick inte de dansk-norska ämbetsmännen behålla sina ämbeten, men om de ägde jord och avlade ed fick de stanna i landskapet. Vidare skulle Strijk förhandla med allmogen om att uppbära samma utlagor som under den dansk-norska tiden och att de knektar som skrivits ut under krigsåren skulle övergå till det norrländska regementet. Slutligen skulle han, med hjälp av några kunniga män, resa runt och skaffa information om landskapet. Speciellt betonas att gränserna mellan Jämtland, Härjedalen och Norge skulle undersökas samt att malmfyndigheter, skogar, sjöar, strömmar och öar borde kartläggas.8 Den norske statsvetaren Stein Rokkan har analyserat staters framväxt i ett historiskt perspektiv.9 Han diskuterar statsbildningen med 74
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=