RSK 1

65 16 Jämför t ex Gustav Vasas brev i GIR 1545, s 372-374; GIR 1550, s 325f; samt GIR 1555, s 58. 17 Detta underströk naturligtvis ytterligare fogdarnas beroendeställning. Se Jerker Rosén, Studier kring Erik XIV:s höga nämnd, Skrifter utgivna av kungl. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund 1955, s 38. 18 Fredrik Forsberg har i en undersökning av klagomålen från 1562 noterat att de fogdar som dragit på sig flest klagomål från allmogen i stor utsträckning undgått repressalier från centralmaktens sida. Centralmaktens fogdepolitik, opublicerad C-uppsats vårterminen 1998, historiska institutionen, Stockholms universitet. 19 Eva Österberg har i flera artiklar diskuterat sambandet mellan statsmaktens legitimitet och böndernas möjligheter att påverka beslut om skatter och andra viktiga frågor. Se t ex "Bönder och centralmakt i det tidigmoderna Sverige. Konflikt - kompromiss - politisk kultur" i Scandia 1989. Det faktum att bönderna också kunde påverka vilka individer som skulle företräda staten i lokalsamhället har dock inte uppmärksammats i samma utsträckning. 20 Almquist, Den civila lokalförvaltningen, del 1, s 119f. 21 Inkomster från förläningar kunde vida överstiga löneinkomsterna. När Kristoffer Olsson 1566 var fogde på Stegeborg hade han en årslön av 100 mark, medan värdet av hans förlänade gods i Hammarkinds härad 1569 sattes till 404 mark årligen. Kammarens förläningsregister, vol 4, KA. 22 Av 146 fogdar i Östergötland 1523-1568 har minst 61 också haft militära uppdrag. Endast 14 av dessa har dock uppnått högre befälsposter. Resultaten bygger på en genomgång av kammarens löningsregister, KA samt av Militieräkenskaper, Krigsarkivet (KrA). 23 Undantag finns dock: Truls Skrivare till Ravsnäs var t ex fogde "mellan Vika" i Östergötland 152627; men häradshövding i Björkekind i 25 år fram till sin död 1551. Jöran Sonesson, fogde på Brånäs 1557-62, satt som häradshövding i Östkinds och senare Memmings härad mellan 1559 och 1573. Se J. E. Almquist Lagsagor och domsagor i Sverige, 1-2, Stockholm 1954-55. 24 Se t ex domar i Uppländska konungsdomar från Vasatiden intill Svea hovrätts inrättande. Utg. av Nils Edling, Uppsala 1933; Konung Erik XIV:s nämnds dombok(HH 13:1); Stockholms stads tänkeböcker , ser. 2 (ny följd), Stockholm 1917 - . 25 Se t ex klagomål mot fogden Olof Jönsson i klagomålsregister, vol. 1, KA. Jämför brev till fogden på Uppsala gård den 26/1 1553, där underfogden Nils Bagge (tidigare fogde på Vadstena) anklagas för onödigt våld, men påstås vara så drivande för arbetet med slottets tillbyggnad att han inte kan undvaras. GIR 1553-54, s 16. 26 Jfr Pär Frohnerts källkritiska resonemang angående klagomål mot fogdar och andra ämbetsmän under Justitiekanslerns inspektionsresor 1750-53 samt 1773-74. Frohnert betonar böndernas risktagande som ett skäl till varför deras klagomål bör ha varit välgrundade. Han framhåller även att vissa klagomål kom att föranleda fällande domar i hovrätten. Pär Frohnert, Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-1775, Rättshistoriskt bibliotek, band 48, Lund 1993, sid 254 samt sid 266. 27 Frohnert, Kronans skatter , s 77-80. 28 Rolf Fladby, Fra lensmannstjener til Kong. Maj:ts foged, Oslo 1963. Se främst s 143-147 samt s 173f. 29 Om denne se Eric Anthoni i Svenskt Biografiskt Lexikon,samt Johan Nordlander "Några konungens fogdar under 1500-talet". Norrländska samlingar häfte12, s 8-23, Tierp 1933. 30 Om rekryteringen av lappfogdarna på 1500-talet, se Nordlander, "Några konungens fogdar", s 42 samt Sven Ingemar Olofsson "Övre Norrlands historia under Gustaf Vasa och hans söner", i Övre Norrlands historia: Del 1 - tiden till 1600, Umeå 1962, s 316-318.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=