mindre om de män som hade att utföra uppgifterna i praktiken.2 Det finns anledning att fundera över deras situation och varför de valde att gå i statlig tjänst. Vilka var fördelarna - och nackdelarna - med att vara fogde på 1500-talet? Var fanns piskan och vad var moroten? Det är detta problem som skall avhandlas i det följande. En fogdes arbetsuppgifter var i grunden enkla. Han skulle företräda kungens intressen inom sitt distrikt och samtidigt se till att "hålla en god och välvillig allmoge".3 Med andra ord gällde det att dra in så mycket skatt som möjligt till statskassan, utan att därför behöva få ett upplopp på halsen. När fogden utnämndes svor han kungen sin ed att vara en trogen och rättrådig tjänare, och fick i gengäld en fullmakt att agera å kungens vägnar. I fullmakten angavs den omfattning hans befallning skulle ha, samt vilka skatter och pålagor han hade att kräva in. Till detta lades förpliktelsen att för varje år hålla "en god, klar och beskedlig räkenskap" över alla de inkomster och utgifter som anförtrotts honom.4 Förpliktelsen att göra räkenskap innebar att fogden redan från början försattes i en situation där han var tvungen att bevisa sin oskuld. Kunde han redogöra för samtliga ekonomiska transaktioner när så krävdes, gavs han kvitto på att vara "kvitt och fri för allt ytterligare tilltal eller räkenskap... efter denna dag".5 Om han däremot inte lyckades var han utlämnad åt kungens godtycke och riskerade att förlora både liv och ära på kuppen. Men framför allt hamnade fogden i personlig skuld till staten, en skuld som kunde uppgå till hisnande belopp, och som han själv var tvingad att finna medel till att betala. 46 ”Den som är satt i skuld är icke fri”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=