40 1 Uppsatsens tematik har tidigare behandlats mer ingående i Pia Letto-Vanamo, Käräjäyhteisön oikeus. Oikeudenkäyttö Ruotsi-Suomessa ennen valtiollisen riidanratkaisun vakiintumista. Oikeushistorian julkaisuja 2, Helsinki 1995 och Pia Letto-Vanamo, "Tinggemenskapens rätt. Ett perspektiv på rättsuppfattningens historia", Historisk Tidskrift för Finland2 (1997), s 153-175. 2 Wolfgang Wagner, "Jütlands Verfassung im Mittelalter und die Entwicklung des Jütschen Rechts. Ein Beitrag zum 750 jährigen Jubiläum des Jydske Lov", Zeitschrift der Gesellschaft für Schleswig-Holsteinische Geschichte117 (1992), s 1-63 och Otto Brunner, Land und Herrschaft. Grundfragen der territorialen Verfassungsgeschichte Südostdeutschlands im Mittelalter , Wien 1939; se också Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, del X, spalt 193 s, 244 och 293. 3 Rudolf Thunander, Hovrätt i funktion. Göta hovrätt och brottmålen 1635-1699, Rättshistoriskt bibliotek 49, Lund 1993. 4 Samma gäller också i Njurunda. Se Marja Taussi Sjöberg, "Staten och tinget under 1600-talet", i Historisk Tidskrift 2:1990, s 171-190 och Rätten och kvinnorna. Från släktmakt till statsmakt i Sverige på 1500- och 1600-talen, Stockholm1996, s 172-74. 5 Gösta Åqvist, Kungen och rätten. Studier till uppkomsten och den tidigare utvecklingen av kungens lagstiftningsmakt och domsrätt under medeltiden, Rättshistoriskt bibliotek 43, Lund 1989. Åqvist gör också den enligt min åsikt välgrundade tolkningen att det i det svenska riket under dess tidiga skeden inte fanns någon enväldig domare med ensam domsrätt. Endast kungen hade rätt att döma ensam och endast i enskilda fall, främst i edsöresfall. 6 Pentti Renvall, 1500-luvun ihminen oikeuskäsitystensä valossa, Turku 1949. 7 Olavi Koivisto, Euran, Haukilahden ja Kiukaisten historia I , Historiallisen ajan alusta isoonvihaan, Vammala 1966, s 126. 8 Aarne Rauvola, Sukujen juuria Euran ja Lapin kylissä, Helsingfors 1991, s 128 och Koivisto, s 161162. 9 Karl Kroeschell, ""Rechtsfindung". Die mittelalterlichen Grundlagen einer modernen Vorstellung", i Festschrift für Hermann Heimpel III , Veröffentlichungen des Max-Planck-Instituts für Geschichte 36/III, Göttingen 1972, s 499-517. Jämför med Njurunda under samma tid som hade lika mönster. Se Marja Taussi Sjöberg, 1990, s 171-190 och densamma 1996, s 172-174. 10 Jürgen Weitzel, "Gewohnheitsrecht und fränkisch-deutsches Gerichtsverfahren", i Georg Dilcher (red), Gewohnheitsrecht und Rechtsgewohnheiten im Mittelalter , Berlin 1992, s 67-86. Enligt Dilcher är det klart att det fanns flera motstridiga uppfattningar bl. a. om arvsrätten; se Dilcher, "Mittelalterliche Rechtsgewohnheit als methodisch-theoretisches Problem", Dilcher (red) Gewohnheitsrecht und...,s 21-66. 11 Se om detta t. ex. Gunter Gudian, Zur Charakterisierung des deutschen mittelalterlichen Schöffenrechts, i Europäisches Rechtsdenken in Geschichte und Gegenwart. Festschrift zu Helmut Coing I , München 1982, s 116-117. 12 Se Jürgen Weitzel, "Die Bedeutung der 'Dinggenossenschaft' für die Charakterisierung spätmitttelalterlicher höchster Gerichtsbarkeit", i Hugo de Schepper (red), Höchste Gerichtsberkeit im Spätmittelalter und der frühen Neuzeit , Amsterdam 1984, s 71-80. 13 Max Weber, Wirtschaft und Gesellschaft II , München 1956, s 405-412. 14 Bengt Ankarloo, "Kommentar til Hans Eyvind Naess", Historisk Tidsskrift(norsk) 1991, s 212-221. Noter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=