35 byggt ett dåligt tak, snarare skulle förbättra sitt arbete än svära inför samfundet att han inte kunde göra det bättre.11 Ingen var dessutom tvungen att genast svära en ed. Efter tingsessionen hade man möjlighet att förbättra sin prestation eller att erkänna sin gärning. Därför kan man inte alltid veta hur ett mål slutade. Dessutom kan man påstå att den relativt stabila sociala, kyrkliga och ekonomiska ordningen i en liten och sluten livsmiljö gjorde vissa konflikter omöjliga, och skapade olika former utöver de rättsliga för att lösa de tvister som förekom. De fall som fördes inför rätta kunde man också lösa med rätt enkla och formella principer. Ovan har jag skisserat en bild av brytningstidens rätt där gammalt och nytt, privat och statligt, möts. Detta brytningsskede var mycket långt. Landskapslagarna representerar dess första tid. I dem fanns olika historiska skikt: parternas och deras släktingars beslut- och valmöjligheter, den katolska kyrkans domsrätt samt inflytandet av den kungliga lagstiftnings- och lagskipningsrättens tillväxt. Till dessa olika system hörde olika enskilda processhandlingar. För det första har vi parternas och deras släktingars frivilliga och rituellt-formella kärande och svarande i ett förfarande som ledde till (försonings)böter och för det andra har vi systemet att använda en nämnd för speciella brott och allvarligare (jord)tvister. I nämnden förefaller många viktiga element ha nått sin kulmen: den kunde fungera för eller emot parterna, den kunde bestämma om kropps- eller dödsstraff men också undersöka fakta kring ett fall. Den deltog speciellt i jordtvister. Parternas betydelse förefaller ha minskat, men den statliga domaren och dennes på lagen baserade beslut har ännu inte blivit rättsprocesTingsgemenskapens rätt - brytningstidens rätt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=