31 man ändå fundera på hur representativ del av samfundet det var som deltog i processen. Även om man kan förutsätta att det finska 1500talets bondesamhälle var rätt homogent förefaller det som om det lokala samhällets (socialt) mest framgångsrika medlemmar redan hade börjat skapa sig en stabil plats och funktion vid tingen. På detta tyder t. ex. uppgifterna om vissa av nämndemännen i Eura socken. Jacob Heinu fungerade vid varje undersökt ting, antigen som nämndeman eller som syneförrättare. Han var byn Panelias förmögnaste husbonde. Enligt 1571 års silverskattelängd uppgick hans förmögenhet till 192 mark.7 I byn Nuoranne bodde Lasse Mulli som uppträdde som nämndeman på fyra ting och dessutom några gånger i andra uppgifter. Han kom från Eura sockens äldsta släkter som fött flera kyrkoherdar, bl. a. Lasses bror Filppu Mulli. En tredje bror, Matts Mulli, ägde en gård i Eura kyrkoby och hade också fungerat som nämndeman. Sedan 1420-talet finner man uppgifter om medlemmar ur denna släkt i olika rättskipningssammanhang. Jacob Mattson som satt i nämnden under 1550 års sommarting hörde också till en av socknens nämndemannasläkter. Både hans far Matts och hans son Knut fungerade som nämndemän och i flera andra förtroendeuppdrag. Deras hus var byn Vahes mest förmögna.8 De fall som löstes på tingen kan med fullt skäl sägas ha berört en stor del av socknens invånare. I Rantasalmi deltog ju, nämndemännen medräknat, 264 män i konfliktlösningen. Samma år (1561) hade socknen 484 skattskrivna hemmansägare. Samtliga skattepliktiga, inklusive landbönder, uppgick (år 1571) till 650. Dessutom är det känt att det i den 1578 grundade kyrksocknen, som ungefär svarade mot en förvaltningssocken, bodde 734 fullvuxen män. På Eura ting deltog 110 man i "dömandet". Socknens hela invånarantal är känt från år 1554, det var ca 1000 personr. År 1589 beräknade man att där fanns sam-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=