270 * Denna uppsats har tillkommit inom det HSFR-finansierade projektet "Exemplets makt" vid Institutionen för historiska studier, Umeå universitet och utgör en mindre delstudie av ett pågående avhandlingsarbete. 1 Se exempelvis antologin L Haskell (red), The Authority of Experts. Studies in History and Theory, Bloomington 1984 samt Thomas Brante, Vetenskapens sociala grunder , Stockholm 1984. 2 1741 års grundregler, kap. 1 §1, efter Hans Hildebrand, Kungl. svenska vetenskapsakademien, Stockholm 1939, s 772. 3 Enligt Sten Lindroth utgjorde de skolade forskarna (universitesmännen) fram till 1783 ungefär 20%. Se Sten Lindroth, Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens historia 1739-1818, I:1, s 32. 4 Fribrevsrätt, Lindroth, s 46. 5 För privilegier och ledamotskap, se Lindroth, s 46, 12ff. 6 Karin Johannisson, "Naturvetenskap på reträtt. En diskussion om naturvetenskapens status under svenskt 1700-tal", Lychnos1979-1980, Sten Lindroth & Gunnar Eriksson (red), Uppsala 1981, s 114, 143 ff. 7 Lindroth, s 155. 8 Lindroth, s 154ff. 9 Förfrågningar som berör Vetenskapsakademiens egen inre verksamhet har uteslutits. Skrivelser med ärenden som återkommer vid ett senare tillfälle har endast räknats en gång. 10 Merparten består av direkt ställda skrivelser, men även transumter innehållandes anmodanden att tillfråga akademien återfinns i KVA:s arkiv. Att de senare återfinns just där, gör att de medtagits i denna undersökning. Anonyma och/eller odaterade skrivelser har dock uteslutits. 11 Se exempelvis Bernhard Cederholms förfrågan från ständerna rörande lanthushållningens upphjälpande (25/1 1741), E W Dahlgren (utg), Svenska Vetenskapsakademiens protokoll för åren 1739, 1740 och 1741. 1.,Stockholm 1918, s 288. 12 Både uppgifter i akademiens sammanträdesprotokoll och bevarade utlåtanden från akademiledamöters sida tyder därutöver på att ytterligare ett mindre antal skrivelser med förfrågningar, som nu är förkomna, kan ha inkommit till Vetenskapsakademien under 1700-talet. 13 För dessa exempel se Kungl. Vetenskapsakademiens arkiv (KVA), Sekreterarens arkiv (Sekr ark), inkommande skrivelser, 8/12 1781och 27/3 1772. 14 Se exempelvis KVA, Sekr ark, inkommande skrivelser, k 5:3, 29/10 1751 samt k. 9:1, 17/ 1765. 15 För exempel se KVA, Sekr ark, inkommande skrivelser, k 2:3, 8/8 1747 (om centrum gravitas hos skepp). 16 För dessa personer, se KVA, Sekr ark, inkommande skrivelser, k 2:2-3, 7:1-2, 9:1-2. 17 Se yttrande av C. Alströmer, KVA, Sekr ark, inkommande skrivelser, k 6:3, 20/3 1754. 18 Ämnessvennerna var ett slags (yngre) "elever" vid akademien, de utförde amanuenssysslor och hade också rätt att närvara vid sammankomsterna. Yttrande av J. Norberg, KVA, Sekr ark, inkommande skrivelser, k 8:2, 14/3 1764. 19 Se exempelvis yttrandena rörande konservering av ekvirke av C. Polhem och J. Clason, KVA, Sekr ark, inkommande skrivelser, k 8:2, 29/8 1764. 20 KVA, Sekr ark, inkommande skrivelser, k 2:3, 18/2 1747 (ler- och jordarter); k 2:3, 8/4 1747 (longitud och latitud); k 6:1, 12/2 1752 (ekbark); k 8:1, 23/1 1762 (brandspruta); k 10:3, 10/8 1773 (bröd). 21 KVA, Sekr ark, inkommande skrivelser, k 10:1, 15/11 1771 (sågmaskin); k 10:1, 6/12 1771 (sågmaNoter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=