269 reguljär användning av akademien från statsmaktens sida eller att staten var beroende av akademien. Den höga andelen personutlåtanden av det totala antalet förfrågningar antyder dock att Vetenskapsakademien i stor utsträckning ansågs besitta kompetens i ärenden rörande enskilda, som ju utgjorde merparten av de ärenden som tillställdes akademien.32 Möjligen är det därför just i denna funktion, som personutredare, som akademien och akademiledamöterna särskilt tjänade statsmakten som ämbetsmän. Vetenskapsakademiens funktion som sakkunniginstitut under 1700talet har här berörts. Utifrån de inkommande skrivelserna med förfrågningar, som utgjorde en del av akademiens verksamhet som sakkunniginstitut inom staten, kan det konstateras att akademien förväntades yttra sig inom många ämnesområden, den presumtiva kunskapen var sålunda bred. De som frågade var framför allt administrativa instanser på central nivå, och de ärenden som tillställdes Vetenskapsakademien var vidare inga akuta samhällsproblem, utan ärenden som syftade till samhällets förbättring. Det var sålunda Sveriges framtid akademien hade att yttra sig över.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=