och kvalitativ belysning av akademiens funktion som remissinstans under hela 1700-talet. Källmaterialet består av de 85 skrivelser med förfrågningar i specificerade ämnen som inkom till Vetenskapsakademien 1739-1799.9 De inkomna och bevarade skrivelserna med förfrågningar i Vetenskapsakademiens arkiv utgör ett brokigt källmaterial.10 De ämnen som behandlas är många och omfånget av skrivelserna varierande. Skrivelserna är riktade kollektivt till akademien, inte till någon enskild ledamot. Det är därmed akademien, och inte någon enskild ledamot, som tillfrågas. De ledamöter som tog del i arbetet med förfrågningar gjorde det sålunda i egenskap av just akademiledamöter och inte i deras egenskaper av något annat (exempelvis andra samhällspositioner genom vilka de också kunde delta i sakkunniguppdrag inom staten). För att belysa frågan om Vetenskapsakademiens funktion som sakkunnniginstitut är de inkommande skrivelserna en naturlig utgångspunkt. Dessa visar dock ej hela bilden, vilket bör påtalas. Åtminstone under akademiens första decennium kunde förfrågningar framföras muntligt vid akademiens sammankomster av akademiledamöter knutna till exempelvis kollegier. Sådana förfrågningar har noterats, men inte mycket mer, i akademiens protokoll utan att alltid följas upp med särskilda skrivelser.11 Omvänt gäller att skriftliga förfrågningar som inkommit inte nödvändigtvis behandlats vid något akademisammanträde. Därtill tillkommer att noteringar i akademiens arkiv ej visar huruvida alla inkommande skrivelser verkligen bevarats. För en fullständig översikt, i den mån det nu går att tala om en sådan, krävs 255 De inkommande skrivelserna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=