248 1 Karl Herbert Johansson, Svensk sockensjälvstyre 1686-1862. Studier med särskild hänsyn till Linköpings stift,Lund 1937, s 160 f. Se även Erik Schalling, "Sockenmenighetens utveckling till juridisk person", i Statsvetenskaplig tidskrif t, 1927, passim. 2 Arthur Thomson, Fortsatta studier i frihetstidens prästvalslagstiftning1731-1739, Lund 1974, s 40 f. 3 De församlingar som undersökts är Alfta, Arbrå-Undersvik, Delsbo, Gnarp och Norrala-Trönö. Församlingarna ingår i det större undersökningsområdet som bildar grund för mitt pågående avhandlingsarbete om den svenska bondeklassens politiska kultur inom ramarna för sockensjälvstyret 1686-1817. 4 Gunnar Wetterberg, Handbok i kyrkolagfarenhet,Lund 1950, s 40 f, 86 ff; Samling af författningar och stadgar,hwilka ändra eller förklara kyko-lagen af år 1686, och ännu äro till efterlefnad gällande, Stockholm 1813, kap 19; Tore Heldtander, Prästtillsättningar i Sverige under stormaktstiden. Tiden före kyrkolagen 1686, Uppsala 1955, s 391; Arthur Thomson, Studier i frihetstidens prästvalslagstiftning, Lund 1951; Arthur Thomson, Fortsatta studier i frihetstidens prästvalslagstiftning. 5 Se även Heldtander, s 390 f. 6 Se även Heldtander, s 225 f, 391 ff. 7 Heltander, s 225. 8 Se t ex Uppsala landsarkiv (ULA), Uppsala domkapitels arkiv (UDA), E V:2:1, s 175. Även Heldtander, s 224 f. 9 ULA, UDA, A I:17, 8/5, 15/5, 19/6, 10/7, 31/7, 21/8, 28/8,18/9, 9/10, 13/11 1707; E V:47:1, s 209, 213. 10 ULA, UDA, E V:93:1, s 349, 351; A I:24, 24/12 1720. 11 ULA, UDA, E V:22:1, s 815, 873; A I:24, 4/11 1719; 28/7, 17/8, 9/11 1720; 13/2, 7/6 1721. 12 Heldtander, s 203 f. 13 Johansson, s 201. 1 Einar D Mellquist, Rösträtt efter förtjänst? Riksdagsdebatten om den kommunala rösträtten i Sverige 1862-1900,Uppsala 1974, s 22. 15 Thomson, Studier i frihetstidens prästvalslagstiftning, s 97. Thomson hänvisar uttryckligen sin ståndpunkt till kyrkohistorikern L A Anjou, som ej ger några empiriska belägg för påståendet. Se L A Anjou, Svenska kyrkans historia ifrån Uppsala möte år 1593 till slutet af sjuttonde århundrandet , Stockholm 1866, s 195 ff. 16 Heldtander presenterar ettbelägg för sin ståndpunkt och det är en refererad kallelseskrift från Österfärnebo 1676, där det berättas att man i sockenstugan "sammanlagt och jämfört våra råd och meningar om kyrkoherdevalet". Skrivelsen var undertecknad med "Samtliga invånare i Österfärnebo" (s 134). 17 Thomson, Studier i frihetstidens prästvalslagstiftning, passim. 18 Mellquist, s 17 f. 19 I den fortsatta riksdagsbehandlingen förlorade bönderna det man vunnit i utskottet, adelns privilegier från 1723 skulle inte rubbas vilket praktiken innebar att adliga säteriägare behöll sin särställning. Men bara tillfälligt. I den mer detaljerade 1739 års prästvalsförordning stadgas nämligen att alla- inklusive adliga säteriägare - skulle rösta utifrån mantalets storlek och att majoriteten skulle fälla avgörandet. Se Mellquist, s 20. Även Samling af författningar och stadgar,s 73 Noter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=