något mot fåtalets vilja "..." dessa förhållanden och andra samverkade till att makten bibehölls i händerna på fåtalet, på adeln, prästerna och de förmögnare bönderna."14 Arthur Thomson, som studerat prästvalslagstiftningens utveckling, menar att 'enhälligheten' som möter oss i källmaterialet snarare ska ses som att flertalet slöt sig med förtroende kring den mest ansedde mannen och nöjde sig med hans åsikt eller beslut. I fall olika meningar uppstod, försökte man helt enkelt utan omröstning sammanjämka dem.15 Gemensamt för ovan nämnda ståndpunkter är att de grundas på mer eller mindre underbyggda antaganden - de empiriska beläggen saknas, i stort sett.16 Det ligger säkert något i det faktum att församlingarnas kallelser som regel upprättades i sockenstugan i form av ett sockenstämmobeslut, och att dessa beslut inte betraktades som lagliga om de inte var enigt fattade. Frågan om hur själva beslutsfattandet gick till i praktiken måste ändå fortfarande sägas vara höljd i dunkel. Det kan mycket väl vara så att alla sockenmännen samlades i sockenstugan och diskuterade sig fram till en ståndpunkt som flertalet ställde sig bakom och som en eventuell minoritet böjde sig för. Men det har ännu inte kunnat fastställas. Det kan lika gärna vara så - som Thomson och Mellquist är inne på - att det var de som av en eller annan anledning ansågs vara de mest 'ansedda' som fällde avgörandet, inte majoriteten. Hur som helst så synes den för samtiden normala enhällighetsprincipen tydligt manifesterad i det källmaterial som behandlar prästvalens praktik under första halvan av undersökningsperioden, 1650-1730. 242
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=