20 Tankar öfwer statsförslaget…,s 4-6. 21 Utdrag af en wäns bref ...,s 7. 22 Rikets nytta ...,s 10-11. 23 En landtmans oförgripeliga tankar …,s 41-46. 24 Genswar på swaret … 25 Rikets nytta …, s 16-17, 21. Man kritiserade studierna i "mager retorik, konstig logik och torr metafysik" - kunskap som inte var nyttig. En mer utilistisk syn på kunskapen anses av författaren vara utmärkande för "snillet". (Snillets begåvning stod i samhällets tjänst och var inriktad på att skapa konkreta förändringar och förbättringar.) Även drillandet i latin, grekiska och teologi anser författaren vara onödigt. Matematik, juridik, ekonomi och statsfilosofi rekommenderades istället. 26 En landtmans oförgripeliga tankar ...,s 45, Genswar på swaret … 27 En landtmans oförgripeliga tankar …, Rikets nytta … och Bref ifrån Danwiks hospitalet ... är alla eniga om att den bästa lösningen på problemet är att skära ned på antalet ämbetsmän. Målet var att skapa en elitbyråkrati. Jfr även Anmärkningar wid anmärkningarne ...,s 18-22. 28 Utgångspunkten i pamfletterna är att hedern måste synliggöras. Med "heder" avses både den yttre hedern och en inre egenskap. Denna glidning tycks inte ha uppfattats som problematisk. Ämbetsmannahedern har många likheter med adelns heders- och dygduppfattning. Heder och plikt stod inte i motsatsställning till varandra, utan förutsatte snarast varandra. Jfr P Englund, Det hotade huset: adliga föreställningar om samhället under stormaktstiden, Stockholm, s 153182, och B Lewan, Med dygden som vapen. Kring begreppet dygd i svensk 1700-talsdebatt, Stockholm 1985, s 11-19. 29 Tankar öfwer statsförslaget ..., s 19. 30 Swar på en wäns bref .... 31 Tankar öfwer statsförslaget …, Rikets nytta …, Utdrag af en wäns bref …, Swar på en wäns bref … 32 Anmärkning wid anmärkningarne …, s 17. 33 Utdrag af en wäns bref …. och Swar på en wäns bref ...,särskilt s 8-9. 34 Anmärkningar wid anmärkningarne …,s 17, Utdrag af en wäns bref ... och Swar på en wäns bref .... 35 En landtmans oförgripeliga tankar ....I fråga om den okontrollerade expansionen fick "landtmannen" stöd från författaren till Rikets nytta…Deras reformförslag ser dock något olika ut. 36 Utdrag af en wäns bref … jfr. Lewan, s 12-16. 37 Bref i från Danwiks hospitalet ..., s 6, Anmärkningarne wid anmärkningarne ...,s 22. 38 Rikets nytta …,s 22, Tankar öfwer statsförslaget ...,s 20 39 En landtmans oförgripeliga tankar …,s 44. Det är viktigt att påpeka att landtmannen samtidigt krävde att den mest kompetente skulle inneha ämbetet; de adliga och de bemedlade var enligt landtmannen de mest kompetenta. 40 Jfr. Edler, s 23-52, 128-152. Redan under 1600-talet förekom denna diskussion men då främst mellan bördsadel och nyadlade; se Englund, s 157-172. 41 Tankar öfwer statsförslaget… 42 Anmärkning wid anmärkningarne …,s 18, Tankar öfwer statsförslaget …, s 6. 43 Jfr E Malmer som menade att grunden för edsinstitutionen var skräcken för Guds straff. 233
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=