232 1 I pamfletterna behandlas endast kontanta penninglöner. Det var främst i ämbetsverken som denna löneform var vanlig. I den lokala förvaltningen var lönerna istället indelta. 2 Under frihetstiden utgjorde pamfletterna en av de viktigaste formerna för politisk debatt; se PE Brolin, Hattar och mössor i borgarståndet 1760-1766, Uppsala 1953, och I Carlsson, Olof Dalin och den politiska propagandan inför "Lilla ofreden". Sagan om hästen och wår-wisa i samtidspolitisk belysning, Lund 1966. Jfr även J Wibling, Opinioner och stämningar i Sverige 1809-1810, Uppsala 1954. 3 För en definition av pamflettmaterialet se J K Sawyer, Printed Poison. Pamphlet propaganda, faction politics and the public sphere in early seventeenth-century France, Berkeley 1990, s 48. 4 För en utförligare diskussion om pamfletternas källvärde hänvisar jag till M Cavallin, "Aktad eller föraktad?", opublicerad uppsats vid Historiska institutionen, Göteborgs universitet, Göteborg 1997. Det kan vara värt att påpeka att ämbetsmannavärlden och större delen av den offentliga sfären var en manlig värld vid denna tid. 5 M Weber, Ekonomi och samhälle. Förståendesociologins grunder. I , Lund 1983, s 149-150; jfr även P Frohnert, Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-1775, Lund 1993. 6 C Peterson, " 'En god ämbetsman är bättre än en god lag…' Frågan om justitiekanslern som allmogens besvärsinstans i klagomål över kronobetjänternas ämbetsutövning", i Blomstedt, Y (red), Administrasjon i Norden på 1700-talet,Oslo 1985. 7 R Torstendahl, Bureaucratization in Northwestern Europe 1880-1985: Domination and Governance, London 1991, och P M Pilbeam, The Middle Classes in Europe 1789-1914, London 1990, s 107-109 och 297-299. 8 E Malmer, "De försvunna ederna. Samhällets rationalisering och avskaffandet av tro- och huldhetseden samt befattningseden", Scandia,nr 2 1996, s 235-267. 9 MWeber, s 91-128. P Frohnert, s 5-9 har en bra diskussion ommöjligheterna att använda Webers idealtypsbegrepp i historisk forskning. 10 P J Edler, Om börd och befordran under frihetstiden, Stockholm 1915, och S Carlsson, Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865. Studier rörande det svenska ståndssamhällets upplösning, Lund, 2 uppl. 1973, s 50-81, 239-265. 11 Det kan vara värt att påpeka att penningvärdet hade försämrats kraftigt. Lönernas värde hade under 1760-talet sjunkit till en fjärdedel, eller i värsta fall till en åttondedel, av sitt ursprungliga värde. 12 M Cavallin, "Sportler. Muta eller laglig avlöning", opublicerad uppsats vid Historiska institutionen Göteborgs universitet, Göteborg 1996. 13 Se framför allt Tankar öfwer statsförslaget .... 14 Anmärkningar wid amärkningarne ...,s 19. 15 Utdrag af en wäns bref om ämbetsmän och deras löner… 16 Se t ex Tankar öfver statsförslaget …,s 8-9, Bref ifrån Danwiks hospitalet …,s 7, 10-12, 15, och Anmärkning vid anmärkningarna …. 17 Anmärkning vid anmärkningarne …,s 10. 18 Bref ifrån Danwiks hospitalet ..., Anmärkningar wid anmärkningarne ...,s 14. Se även Tankar öfwer statsförslaget ..., s 20. 19 Anmärkning öfwer skrifterne ..., s 7. Noter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=