211 För att kunna undersöka bilden av ämbetsmannen kommer jag att lyfta fram ämbetsmännens självbild och kontrastera den mot andra uppfattningar, inte minst mot de kritiska rösterna. Jag kommer att studera debattörernas uppfattningar om lönernas storlek, ämbetsmännens livsstil, heder och deras legitimitet och ansvar. Uppfattningarna i dessa frågor kommer sedan att knytas an till den större problematiken om traditionellt och modernt. Pamfletter var en viktig debattform under 1700-talet. Frågor om normer, rättvisa och samhällsmoral diskuterades ofta i dem, vilket gör det möjligt att studera värderingsmönster samt hur man argumenterade och motiverade sina utgångspunkter.2 På grund av att pamfletterna visar en stor spridning beträffande ämnesområden, stil och tänkt publik är det svårt att ge en enkel definition av vad en "pamflett" är.3 Med pamflett avses här en tryckt mindre skrift. Pamfletten var riktad till allmänheten eller en tydligt angiven publik. I pamfletten drev författaren en tes i en aktuell fråga och försökte övertyga läsekretsen om riktigheten av sin uppfattning.4 Byråkratiseringsprocessen har ägnats stor uppmärksamhet i forskningen. Den kanske viktigaste inspirationskällan är här Max Webers byråkratiseringsteorier, vilka främst berör förvaltningens organisation och legitimitet, men hans resonemang har även betydelse för bilden av ämbetsmannen. Den svenska förvaltningen och samhället under 1700-talet uppvisade, enligt Webers kriterier, både moderna och traditionella drag och 1700-talet kan beskrivas som en brytningsperiod. Weber kommer här att användas för att tydliggöra de olika uppfattningar som fanns om ämbetsmannen och hans göranden. Traditionellt och modernt i förvaltningen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=