181 ning att återkomma till nedan, ha påverkats av flera faktorer. Flera omständigheter kring Stromberg och hans fall är unika. Det är ett faktum att mycket få landshövdingar före 1808, definitivt inte efter 1809, fick se sitt län först utgöra krigszon och sedan ockupationsområde för utländsk militär. Möjligheterna att studera vad de dubbla rollerna innebar i en situation där allt sattes på sin spets, nämligen krig, är mycket goda. I det följande kommer landshövdingens dubbla roller att diskuteras mot bakgrund av landshövdingen Strombergs öde under kriget 180809. I fokus står landshövdingen och hans agerande för att klara balansgången mellan krigsmaktens krav och lokalbefolkningens behov. Tre problem kommer att tas upp. För det första landshövdingens förhålllande till sina militära ansvarsområden och vad dessa innebar i händelse av krig. För det andra, som ett resultat av kriget, mer allmänt landshövdingens mycket svåra position mellan centralmakt och lokalsamhälle. För det tredje frågan om varför Stromberg agerade som han gjorde trots att han bör ha varit medveten om risken att hamna i onåd hos statsmakten. Som en del av det senare problemet finns det anledning att uppmärksamma skillnaderna mellan Strombergs och Ekorns agerande och öden. Förhållandena under den ryska ockupationen kommer inte att behandlas mer än i förbigående. Landshövdingeämbetet var en av landets verkliga toppbefattningar. Stromberg, som innehar huvudrollen i denna uppsats, kom från en familj som inträtt i det adliga ståndet under 1600-talets andra hälft och sällat sig till samhällets elit. Han var en typisk landshövding på så Det grundläggande problemet - en landshövdings ställning och ansvarsområden
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=