172 * Uppsatsen emanerar från ett papper som ursprungligen presenterades vid konferensen i Jægersborg, Danmark 9-12/2 1995 inom projektet "Social kontroll och konflikthantering under förindustriell tid", som nu har slutredovisats i Eva Österberg och Sølvi Bauge Sogner (eds), People Meet the Law. Control and Conflict-handling in the Courts(Oslo 2000) 1 Eva Österberg, "Normbrott och rättspraxis i Norden under förindustriell tid. Problem och positioner", i Normer och social kontroll i Norden ca 1550-1850(Det 22. Nordiske historikermøte, Rapport II, Oslo 1994), s 29. 2 Österberg, s 17, 28f. 3 Jag instämmer med Nils Erik Villstrand att dubbeltermen Sverige-Finland är olämplig. Finland var en fullt integrerad del av kungariket och hade ingen särställning som skulle legitimera en paralllellställning på samma sätt som exempelvis Österrike-Ungern. Villstrand, "Stormaktstiden 16171721", i Finlands historia2 (Esbo 1993), s 130. 4 Birgitta Ericsson m fl, Stadsadministration i Norden på 1700-talet (Oslo 1982); Karl-Gustaf Andersson m fl, Oppdaginga av fattigdomen. Sosial lovgiving i Norden på 1700-talet (Oslo 1983); Kalle Bäck, m fl, Skog och brännvin. Studier i näringspolitiskt beslutsfattande i Norden på 1700-talet (Oslo 1984); Yrjö Blomstedt m fl, Administrasjon i Norden på 1700-talet (Oslo 1985); Karl-Gustaf Andersson m fl, Industri og bjergværksdrift. Privilegering i Norden i det 18. århundrede (Oslo 1985). 5 Harald Gustafsson, Political Interaction in the Old Regime. Central Power and Local Society in the Eighteenth-Century Nordic States(Lund 1994). 6 Markku Kuisma, "Privilegering av exportsågar i Finland vid mitten av 1700-talet", i Andersson m fl, Industri og bjergværksdrift , s 139-174. 7 På denna punkt se även Markku Kuisma, "Den riksomfattande skogspolitiken, de regionala strävandena och böndernas intressen. Några aspekter på det skogspolitiska beslutsfattandet (Finland 1738-ca 1770)", i Bäck m fl, Skog och brännvin, s 263. 8 Maud Molander, "Centralmaktens påbud och lokalsamhällets reaktioner i samband med nyttjandet av en värmländsk allmänning", i Bäck m fl, Skog och brännvin, s 222-233. 9 Kuisma, "Privilegering", s 168. 10 Bergmästaren ledde kronans regionala bergsförvaltning och skulle tillse efterlevnaden av regelverket rörande bergsbruket, bl a som domare i bergstinget där mål rörande bergshanteringen behandlades. Karl-Gustaf Andersson, "Bergmästardöme och bergstingsrätt - en studie i regional och lokal bergsadministration", ingår i Birgitta Ericsson, "Privilegiegivningen till järnbruk och järnmanufaktur i Sverige under frihetstiden", i Andersson m fl, Industri og bjergværksdrift , s 254-265. 11 Birgitta Ericsson, "Privilegiegivningen till järnbruk och järnmanufaktur i Sverige under frihetstiden", i Andersson m fl, Industri og bjergværksdrift , s 251-300. Samma mönster hos Molander. 12 Per-Arne Karlsson, "Regleringssystemet i funktion på central och lokal nivå", ingår i Birgitta Ericsson "Privilegiegivningen", i Andersson m fl, Industri og bjergværksdrift , s 293-306. Molander fann på samma sätt en privat förlikning. 13 Göran Rydeberg, Skatteköpen i Örebro län 1701-1809 (Diss Uppsala 1985), särskilt s 105-107, 111, 116, 120-124. 14 Per-Arne Karlsson, Järnbruken och ståndssamhället. Institutionell och attitydmässig konflikt under Sveriges tidiga industrialisering 1700-1770 (Diss Stockholm 1990), särskilt s 173-178. Noter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=