Mot modernare tider pekar också grundandet av Vetenskapsakademien år 1739. Christer Karlsson belyser akademiens funktion som remissinstans under 1700-talet utifrån de förfrågningar som inkom till akademien. De som frågade var framför allt administrativa instanser på central nivå, och frågorna berörde ärenden som syftade till samhällets förbättring. Slutligen vill vi varmt tacka Olinska stiftelsen som accepterat att ta med volymen i sin skriftserie, samt Magn. Bergvalls stiftelse, som välvilligt bidragit med tryckningskostnader. Umeå, . Börje Harnesk och Marja Taussi Sjöberg 17 1 Citerat i John Brewer, The Eighteenth-Century British State. Contexts and issues, i Lawrence Stone (ed), An Imperial State at War. Britain from 1689 to 1815,London 1994, s 53. 2 Hans Forssell, Sveriges inre historia från Gustaf den förste, med särskildt afseende på förvaltning och ekonomi. Första delen,Stockholm 1869, s 36. 3 Jan Samuelson, Aristokrat eller förädlad bonde? Det svenska frälsets ekonomi, politik och sociala förbindelser under tiden 1523-1623,Lund 1993, s 47. 4 Se Nils Herlitz, Ett och annat om självstyrelsens betydelse i svensk förvaltningshistoria. Statsveten-skaplig Tidskrift1921. 5 J E Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige, med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, del I,Stockholm 1954, s 5. Rättskipningen räknas i våra dagar inte till den egentliga förvaltningen, men under denna tid gjordes ingen klar, begreppslig, distinktion. Se Halvar G Sundberg, Allmän förvaltningsrätt,Stockholm 1954, s 7; internationellt, se t ex W Fischer och P Lundgreen, The recruitment and training of administrative and technical personnel, i Charles Tilly (ed), The Formation of National States in Western Europé,Princeton, New Jersey, 1975, s 458. 6 David Gaunt, Utbildning till statens tjänst. En kollektiv biografi av stormaktstidens hovrättsauskultanter,Uppsala 1975, s 86. 7 Se t ex Harald Gustafsson, Political Interaction in the Old Regime. Central Power and Local Society in the Eighteenth-Century Nordic States,Lund 1994, s 166. 8 Se Gaunt, Utbildning till statens tjänst, s 22ff; Seppo Tiihonen, Byråkratin som problem och forskningsobjekt. Historisk Tidskrift för Finland 1986. 9 Senast påtalat av Marie Lennersand, Rättvisans och allmogens beskyddare. Den absoluta staten, kommissionerna och tjänstemännen, ca 1680-1730, Uppsala 1999, s 38f; Även Eljas Orrman, Tankar om förvaltningshistorisk forskning. Historisk Tidskrift för Finland 1986;Dietmar Willoweit, Begriff und Wege verwaltungsgeschichtlicher Forschung. Zeitschrift für bayerische Landesgeschichte1998, Heft 1, s 12. 10 Pär Frohnert, Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-1775, Stockholm 1993; Marie Lennersand, Rättvisans och allmogens beskyddare.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=