167 exekution av privata skuldfordringar som kom in som suppliker. Mitt stickprov i suppliker till länsstyrelsen, som bekräftas av andra undersökningar, visar att borgare och ståndspersoner var klart överrepresenterade i förhållande till deras andel av folkmängden. Men alla samhällsgrupper var företrädda - från den fattiga soldatänkan till den högadlige godsägaren. Skuldexekutionerna dominerade totalt, och enligt Mats Höglunds undersökning för år 1840 i Kronobergs län ökade andelen till över 70 %. Båda i absoluta tal och relativt sett ökade antalet suppliker kraftigt mellan 1741 och 1840. Höglund konstaterar att länsstyrelsen hade olika funktion för olika områden - ibland var den kontrollorgan men exempelvis vad gäller skuldfordringarna hade den rollen som konfliktlösare. En viktig förändring var att de kollektiva suppliker som var ganska vanliga från allmogen år 1741, till år 1840 avsevärt hade minskat i antal. Jord- och fastighetsfrågor var också vanliga. I min undersökning fann jag att samma personer (borgare) ofta återkom i supplikerna, vanligen som långivare. En undersökning av supplikerna till Södermanlands länsstyrelse 17701774 visar att 3 % hade ingivits av kvinnor ur alla sociala skikt. Ämnesmässigt var fördelningen ungefär som för männen. Ett annat hinder för kommunikation vid sidan av avgifterna för stämplat papper var kravet på pass vid såväl inrikes som utrikes resor. De inrikes passen utfärdades av landshövdingen och avgiften var troligen som för charta sigillata. Städernas magistrater hade rätt att utfärda pass för städernas invånare. Kravet har framför allt syftat till att hålla människor utan 'legitimt' ärende borta från vägarna - d.v.s. det var ett led i fattigvårdspolitiken. En inte oväsentlig bieffekt blev dock kontrollmöjligheten över alla resande.36
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=