resumé på engelska); "Hallintohistoria, hallintotiede, julkishallintotiede. Näkökohtia hallintotieteen, julkishallintotieteen ja hallintohistorian sisältöön sekä hallintohistoriallisen tutkimuksen asemaan julkishallintotieteen kentällä", i Jari Stenvall och Seppo Tiihonen (red), Julkinen hallinto menneisyyden puristuksessa. Näkökulmia hallintohistorialliseen tutkimukseen. Tampereen yliopisto. Hallintotiede 1995 A 4, Tampere 1995, s 136 - 140; se även Ari Salminen, Hallintotiede. Organisaatioiden hallinnolliset perusteet , Helsinki 1998, s 212 - 215. 7 Här presenterar jag Vartolas delar annorlunda än han själv gjorde. Han skrev om kultur, strukturer och processer. – Se Juha Vartola, "Joitakin näkökohtia hallinnon men-neisyyden tutki-mukseen. Miniesseeluonnoksia eräis-tä hallintohistoriallisesti mahdol-lisesti relevan-teista kysymyksistä", i Jari Stenvall och Seppo Tiihonen (red), Julkinen hallinto menneisyyden puristuksessa. Näkökulmia hallintohistorialliseen tutkimukseen. Tampereen yliopisto. Hallintotiede 1995 A 4, Tampere 1995, s 163. 8 Om rådstugurättens medlemsantal se speciellt Raimo Ranta, "Suurvalta-ajan kau-punkilai-tos", Suomen kaupun-kilaitoksen historia 1. Keskiajalta 1870-luvulle, Vantaa 1981. 9 Lawrence M. Friedmans definition av rättskulturen utgår från vår egen tid och blir delvis ensidig och relaterar inte alltid till stormaktstida förhållanden. T ex Lawrence M. Friedman, Total Justice, New York 1985, speciellt s 31; jämför även Hans Anderssons avhandling "Androm til varnagel ..." Det tidigmoderna Stockholms folkliga rättskultur i ett komparativt perspektiv. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in Economic History 28. Stockholm 1998. Se också Satu Paasilehto, "Legal Mind, Legal Style, Legal Culture", i Pia Letto-Vanamo (red), Nordisk identitet. Nordisk rätt i europeisk gemenskap. Publikationer utgivna av Institutet för internationell ekonomisk rätt vid Helsingfors universitet 30. Saarijärvi 1998, s 35 - 36; Jukka Kekkonen, "Is Finnish Legal Culture Unique? - Some comments on the potential of the concept legal culture", i Pia Letto-Vanamo (red), Nordisk identitet. Nordisk rätt i europeisk gemenskap. Publikationer utgivna av Institutet för internationell ekonomisk rätt vid Helsingfors universitet 30. Saarijärvi 1998; Urpo Kangas, "Oikeuskulttuuri ja oikeusideologia", Lakimies5/1993, s 713. 10 Se närmäre t ex författarens recension av Hans Anderssons avhandling i Historisk tidskrift för Finland1998: 3. 11 Även Fred W. Riggs anser att det är möjligt att med modeller uppnå bra resultat vid undersökningen av förvaltningen, fastän "Clearly our fused and diffracted models cannot be found in the real world". Riggs, s 5 - 12, 23 - 24, citat s 24. 12 Statens ingrepp var allvarligast i Arboga, där kronan nästan med tvång utnämnde ämbetsmän till stadens tjänster. På 1600-talet var det här förfaringssättet extremt ovanligt och exceptionellt. Se närmare Karonen, "RAASTUVASSA TAVATAAN", s 51; jämför också Carl-Fredrik Corin, Arboga stads historia. Andra delen. Från 1500-talets mitt till 1718. Köping 1978, s 228. 13 Om detta i allmänhet och om Timme i synnerhet se Karonen, "RAASTUVASSA TAVATAAN", kapitel 6 och 7. Förändring av organisationernas karaktär i snabb takt och "organisationskultur" har varit mycket viktiga undersökningsobjekt t ex i företagsekonomin för en lång tid, se t ex Taylor, Frederick Winslow, Scientific Management . With a Foreword by Harlow S. Person, Westport 1972 (1911), s 132 - 135; Hunt, James G., Leadership. A New Synthesis, S. l. 1991, kapitel 10, speciellt s 232 - 235. 14 Om jämförelsen mellan Gamla Karleby och Vasa se närmare Petri Karonen, "Väkivalta, kunnia ja oikeuskulttuurit Pohjanmaan kaupun-geissa puhdasoppisuuden ajalla. Kokkola ja Vaasa 1620 - 1670", http://educa.kpnet.fi/kpkeko/chydeni/digilu-ku/petrik/ka-roal-ku.-htm; Karonen, Kämnerinoikeudet , kapitel IV: 2, V: 3. 15 Om Per Siulssons verksamhet Karonen, Kämnerinoikeudet,passim. 139
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=