138 1 1619 års stadga om städernas administration, punkter 3 - 4, 7, i Folke Sleman (Utg), Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer . Femte delen (1611 - 1620), Stockholm 1964, s 306 - 329; om tidsbegreppets förändring i början av nya tiden se Henrik Ågren, Tidigmodern tid. Den sociala tidens roll i fyra lokalsamhällen 1650 - 1730, Studia historica Upsaliensia 185, Uppsala 1998, t ex s 30 - 31. 2 Det är möjligt att sammankoppla teori och praxis med den här approachen. Se t ex Max Engman, "Förvaltning, historia och förvaltningshistoria", Historisk Tidskrift för Finland1986: 2, s 198, som betonar att man borde "finna ett perspektiv som integrerar form och innehåll, struktur och tjänstemän, makt och styrda, formella bestämmelser och verkliga funktionssätt". 3 Relationer mellan lokalsamhället och centralmakten har behandlats utifrån olika synpunkter. Den ena linjen undersöker militärstaten (tvång och total koncentrering till försvarsväsendets utveckling spelar en mycket stor roll i tolkningarna) och den andra betonar den "positiva" växelverkan mellan staten och lokalsamhället (förhandlingar mellan olika parter är viktiga). Den ena tolkningsmodellen utesluter förstås inte den andra. I det svensk-finska samhället fanns delar av båda två, för undersåtarna accepterade att staten dvs kronan dvs regenten hade rätt att kräva vissa saker. Om militärstat-synpunkten se speciellt Jan Lindegren, "The Swedish "Military State", 1560 - 1720", Scandinavian Journal of History 1985; Sven A. Nilsson, De stora krigens tid. Om Sverige som militärstat och bondesamhälle.Studia Historica Upsaliensia 161, Uppsala 1990; Eva Österberg har betonat växelverkan och interaktion, t ex i "Svenska lokalsamhällen i förändring ca 1550 - 1850. Participation, representation och politisk kultur i den svenska självstyrelsen. Ett angeläget forskningsområde", Historisk tidskrift 1987; "Vardagens sträva samförstånd. Bondepolitik i den svenska modellen från vasatid till frihetstid", i Gunnar Broberg, Ulla Wikander, Klas Åmark (red), Tänka, tycka, tro. Svensk historia underifrån, Stockholm 1993, liksom Nils Erik Villstrand, Anpassning eller protest. Lokalsam-hället inför utskrivningarna av fotfolk till den svenska krigs-makten 1620 - 1679, Åbo 1992. Temat har inte undersökts mycket utifrån städernas synpunkt, se Charles Tilly, Coercion, Capital, and European States, AD 990 - 1990. Studies in Social Discontinuity, Cambridge, Mass. 1990; "Entanglements of European Cities and States", i Charles Tilly and Wim P. Blockmans (red), Cities and the Rise of States in Europe A.D. 1000 to 1800, Oxford 1994. 4 Jämför dock Lars Ericson, Borgare och byråkrater. Omvandlingen av Stockholms stadsförvaltning 1599 - 1637, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad. Vol 84, Stockholm 1988; Anders Olsson, Borgmästare, bastioner och tullbommar. Göteborg och Halmstad under statligt inflytande 1630 - 1660, Bibliotheca Historica Lundensis 84, Malmö 1995; se också författarens recension av Olssons avhandling i Historisk tidskrift för Finland1996: 2. 5 Se närmare Petri Karonen, Kämnerinoikeudet Suomen kaupungeissa suurvaltaajan alkupuoella (noin 1620 - 1660) . Studia Historica Jyväskyläensia 48, Jyväskylä 1994 och Petri Karonen, "RAASTUVASSA TAVATAAN". Suomen kaupunkien hallintoja oikeuslaitoksen toimintaa ja virkamiehiä suurvaltaaikana. Studia Historica Jyväskyläensia 51, Saarijärvi 1995 (båda böckerna har en resumé på engelska). 6 Riggs redogör för sin modell om det prismatiska samhället t ex i boken Fred W. Riggs, Administration in Developing Countries. The Theory of Prismatic Society, S. l. 1964, s 27 - 31. En vidlyftig redogörelse för Fred W. Riggs' tankar får man av Matti Mälkiäs artiklar: "Fred W. Riggs ja julkishallintotiede. Miksi käsitteellinen ja termistöllinen analyysi on niin tärkeää ja miten se kytkeytyy vertailevaan julkisen hallinnon tutkimukseen?", Hallinnon tutkimus 1996: 2 (med en Noter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=