135 Figur 2. Förvaltnings- och rättskulturens strukturer och möjliga problemställen i det svenska rikets städer under 1600-talet. P R A X I S N O RM E R S TAT E N S TA DS S AMH Ä L L E T S Förvaltnings- och rättskulturen i en särskild stad. En potentiell möjlighet till konflikter mellan borgerskapet och borgmästaren (och kronan) - den kungliga borgmästaren är den viktigaste utföraren av nya idéer och kronans vilja, som många gånger skilde sig från lokalsamhällets åsikter - effektivisering av förvaltnings- och rättsvädendet - fasta regler (bestämda sessionstider etc) - ökad kontroll (större noggrannhet inom rätt-skipningen och kontroll av ekonomisk verksamhet etc) - en person leder staden (den kungliga borgmästaren) - utvecklingen (reformarbete) av förvaltnings- och rättsväsendet (t ex inrättandet av nya domstolar som kämnersrätt, accisrätt) 3.“Djupstrukturer” 2. Processer 1. Strukturer - rådstugurättens organisation (“kollektiv”, ingen ledare i egentlig mening, en enkel struktur) - en informell, familjär handlingspraxis - traditionella sedvänjor i sin helhet + 1. och 2. 1. Strukturer 2. Processer 3.“Djupstrukturer”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=