punkter, men eftersom han var död kunde inte kommissionen pröva mer än den civila delen av de mål som berörde honom. Kriminalmål togs inte upp efter den anklagades död. Kommissionen kunde dock visa att Warenberg hade gjort sig skyldig till missbruk, bland annat att han hade låtit sig mutas för att vissa bönder eller deras söner skulle slippa bli soldater.21 Kommissionen kunde konstatera att det inte hade inkommit några klagomål som landshövdingen Carl Gustaf Soop skulle behöva stå till svars för. Istället sades allmogen överallt i länet ha berömt honom, och att han ansågs vara en rättvis och bra landshövding. Kanske hade han bara råkat vara i vägen vid Skaraborgsböndernas uppror, och därför hotats av dem den gången. Eller var berömmet av landshövdingen en markering att bönderna ångrade eller tog avstånd från det som hade skett då? Som en avslutande markering - både till folket och till tjänstemännen - skickade kommissionen ut en förmaning till alla tjänstemän i länet att de skulle ta sig i akt och noga se till att sköta sina ämbeten. Det betonades också att efter att kommissionen hade lämnat länet fick ingen hota eller skada allmogen för att ta hämnd på den som hade lämnat in klagomål.22 Om detta påbud följdes är oklart, men möjligen var det på förekommen anledning kommissionen utfärdade sitt påbud. Efter att rannsakningarna i Skaraborgs län hade avslutats fortsatte kommissionen till Göteborgs och Bohus län, där en betydligt svårare uppgift än fogdarna i Skaraborgs län väntade. Precis som förväntat 111 Rannsakningarna i Göteborg över guvernören Erik Sjöblad
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=