det. Med detta exempel skall visas att syftet med 1600- och 1700talets kommissioner inte enbart var att staten ville agera mot ämbetsmissbruk. Snarare skulle kommissionerna fungera som en sorts maktdemonstrationen som syftade till att visa de styrandes handlingskraft och understryka överhetens omsorg om sina undersåtar. Åren mellan 1700 och 1718 präglades av de särskilda förhållandena under stora nordiska kriget. Inrikespolitiskt var de ekonomiska problemen stora, samtidigt som det var svårt att styra riket då dess ledning var splittrad. Krigsåren var besvärliga även för vanliga människor, som tyngdes av stora ekonomiska bördor och dessutom drabbades hårt av utskrivningar, missväxt och epidemier. Ute i landet bredde ett stort missnöje ut sig bland allmogen. Till stor del riktades detta mot de lokala tjänstemännen, och strida strömmar med klagomål över dem kom in till rådet. Särskilt i vissa delar av landet var situationen tidvis mycket allvarlig. I Skaraborgs län utbröt 1710 oroligheter i samband med ett försök att organisera ett bondeuppbåd. Vissa grupper av bönder ville dock inte alls vara med om detta, och deras vägran tog våldsamma former. Oroligheterna slutade med att en fogde blev ihjälslagen av de uppretade bönderna, medan landshövdingen och en häradshövding påstod sig ha blivit hotade till livet.4 För att rannsaka över händelserna i Skaraborgs län tillsattes en kommission under ledning av landshövdingen i länet, Carl Gustaf Soop. 104 Bakgrunden till kommissionen: böndernas farliga missnöje
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=