denna ideologi, och centralt bland hans uppgifter var rollen som högste domare och rättvisans beskyddare. Därtill skulle han visa en faderlig omvårdnad om folket i landet. Kungens ideologiska roller återspeglar ett kontraktstänkande: undersåtarna skulle underordna sig kungen i synnerhet och överheten i allmänhet. I gengäld skulle de styrande fullfölja sina förpliktelser gentemot sina underlydande. Den i grunden repressiva absoluta staten legitimerade alltså maktutövningen med ideologiska element.3 Med hjälp av kommissionerna utövades kontroll över samhället, samtidigt som de förmedlade kungens ideologiska funktioner. De rannsakande kommissionerna var på ett allmänt plan kommunikationskanaler och kontrollinstrument för den absoluta staten, men på ett konkret plan var de en sorts rättsliga instrument. Det faktum att kommissionerna var rättsinstanser, som allmänt sett följde lagar och förordningar, var mycket betydelsefullt. Genom att agera som kungens extraordinära rättsliga redskap ökade kommissionernas auktoritet och legitimitet, vilket i sin tur framhävde kungens ideologiska åtaganden som allmogens beskyddare. Av de kommissioner som tillsattes under andra halvan och 1600- talet och första halvan av 1700-talet, var alltså sådana som skulle rannsaka om olika missförhållanden inom den lokala förvaltningen allra vanligast. Det fanns flera olika anledningar till detta. En var att den lokala förvaltningen helt enkelt var ett mycket viktigt område. Den var central för att samhället skulle fungera som de styrande hade beslutat. Eftersom staten på grund av de ständiga krigen oupphörligt var i behov av mer medel var inte minst viktigt att indrivningen av skatter 102 Rannsakningar om lokala tjänstemän
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=