78 för överhet och undersåtar. Gustav Vasas testamente är förpliktande, då det är »authoriserat» av ständerna. Bekräftelsen framstår som viktig.Man skulle kanske kunnauppställa hypotesen, att föreställningen omfundamentallagar, på det sätt de ovan beskrivits, kan ha vuxit frami Sverige också redan innan själva termen kom till användning. Utgår man från detta antagande, blir den senare delen av 1500-talet den intressanta perioden. Det är här inte möjligt — delvis på grund av forskningsläget — att åstadkomma någon mer utförligexemplifiering. Avcentral betydelse blir emellertid Kerstin Strömberg-Backs analyser av »politisk och kyrklig idédebatt i Sverige under Johan III:s tid» (bl. a. av Erik Sparre), där arvförening, kungaed och testamente omtalas på ett sätt, som mot ovanstående bakgrund verkar välbekant. Så är t. ex fallet, när Sparre talar om testamentet, »vilket rättvisligen bör vara uttytt och icke vidare dragas ifrån lagen, påvilket konungen själv svurit hade, än som menige riksens inbyggare det godvilligen samtyckt hava». Detta testamente måste »efter vår Sveriges lag uttytt och mätt bliva uti allt det, som icke med allmänneligt samtycke utav menige riksens ständer fullkomligen och in specie, såsom testamentet lyder och föreskrivet står, annorlunda haver samtyckt och belevat».^^ Ytterligare diskussionsstoff i något divergerande riktningar torde vara möjligt att finna t. ex. i Kerstin Malcus’ analys av Arboga artiklar ISöU"* och i den tyske historikern Giinter Barudios tolkning av arvföreningen som »emphyteutisk», d. V. s. grundad på en »Vertrags- och Vertrauensbasis» och en grundval för hela ^^Jag har kort sökt antyda denna möjlighet i min uppsats »Godh politie och regemente» (i; Gustav II Adolf — 350 år efter Liitzen, Stockholm 1982). Om ’samtycket’ som ett inslag i bevillningsfrågor jfr för Frankrikes vidkommande Swoboda (= not 14), bl. a. s. 108f. Strömberg-Back, K., Lagen, rätten, läran. Politisk och kyrklig idédebatt i Sverige under Johan III:s tid. Bibliotheca Historica Lundensis, Bd 11, Lund 1963, ovanstående Sparrecitat s. 137. En självfallen hänvisningi detta sammanhang är ävenHermansson, Å., Karl IXoch ständerna. Tronfrågan och författningsutvecklingen i Sverige 1598—1611, Studia Historica Upsaliensia, Bd 7, Stockholm 1962. Malcus, K., Erik XIV och 1500-talets statsvetenskapliga forskning. »Jura regalia» i Arboga artiklar, Scandia, Bd 35, 1969. I artiklarna åberopas »som auktoriteter» Gustav Vasas testamente. Guds lag, naturrätten och landslagen (ibid., s. 67). Se även Dens., Maktpolitik och länsrättslig förvaltning. Den regalrättsliga doktrinen i Sverige under 1560-talet, Bibliotheca Historica Lundensis, Bd 25, Lund 1971.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=