69 förloppet. Detta satte Gierke i harnesk mot det senare 1800-talets rättspositivism. Den tyske rättshistorikern Gerhard Dilcher har för det senare 1800-talet velat urskilja tre »alternativpositioner» till den rättsvetenskapliga positivismen. Det är den sene Rudolf Jhering, somintar en »Position der sozialwissenschaftlichen Analyse», det är Karl Marx och hans »Position der politisch-sozialen Revolution», och det är Otto Gierke, somtillskrivs en »Position der Reformaus einer sozialethisch begriindeten Gesellschaftsphilosophie». Han ger rättsvetenskapen en insikt i de sociala problemen, »die vorher aus einer rechtswissenschaftlicher Betrachtung positivistisch ausgeblendet waren», i medeltidens socialetik, ståndssamhället, den äldre naturrätten.^ »Recht wird also nachdriicklich auf die dahinterstehenden Wertungen, aber auch die realen sozialen und wirtschaftlichen Wirkungen befragt». Dilcher vill också försöka ställa Gierke i relation till en »Juristensozialismus», och socialismskall i detta sammanhang betyda »eine von der Gesellschaft her gedachte, auf Lösung gesellschaftlicher Probleme bedachte Alternative zu Liberalismus, Individualismus und rechtlichem Begriffspositi1 ' För ovanståendesammanfattningav Gierkes grundsynse Boldt, H., Ottovon Gierke(i: Wehler, H. —U., utg., Deutsche Historiker, Bd. VIII, Göttingen 1982), ovanstående Gierkecitat, ibid., s. 11, 13 och Dilcher, G., Genossenschaftstheorie und Sozialrecht: Ein »Juristensozialismus» Otto von Gierkes?, Quaderni Fiorentini per la storia del pensiero giuridico moderno, Bd 3/4 (1974—75): Il »Socialismo giuridico». Ipotesi e letture. Tomo 1. Alla de svårigheter en anglosachsisk kommentator kan ha med Gierkes »Genossenschaft» och dess konsekvenser demonstreras i Ernest Barkers inledning till hans Gierke-översättning »Natural Law and the Theory of Society 1500 to 1800» (1. uppl. 1934). Han diskuterar både fransk syndikalismoch italiensk fascismi sammanhanget. »Of the new Germany, which came into existence in 1933», skriver han, »it is perhaps too premature to write», men han finner samtidigt, att »die Genossenschaften» nu genomgår en process av »Gleichschaltung». Dettaär en beklagligföljd av att göra staten till en person. »Germany herself, the ancient mother of groups, has demonstrated to the world that the groups contained in the State are simply purposes, and not real persons, and that these purposes can be re-fashioned, or even abrogated, when the hour of revolution strikes, by the State in which they are contained». »Only if we make the Sate like every other group, a common purpose, and not a real Group-person, shall we escape the tyranny of mere will». ^ Dilcher, G., Der rechtswissenschaftliche Positivismus. Wissenschaftliche Methode, Sozialphilosophie, Gesellschaftspolitik, Archiv fiir Rechts- und Sozialphilosophie, Bd 61, 1975, citat s. 520 f. Till en likartad slutsats kommer också Hans Werner Wundt i sin avhandling Sozialpolitische Wertungen als methodischer Ansatz in Gierkes privatrechtlichen Schriften (Diss. Frankfurt 1976).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=