42 plikt till godsägaren. Detta samtidigt somränteförhållandets traditionellt dominerande betydelse för arbetskraftsuttaget från bönderna har motverkats genom att efterfrågan på transporter och andra tjänster, somtillgodosågs på annat sätt, likaså har ökat kraftigt. Möjligheterna till biinkomster har alltså blivit flera. Därtill kommer en begynnande marknadsintegrering av bondejordbruket som en följd av att adeln inte sällan överlåtit åt skattdragarna att ombesörja den nödvändiga förvandlingen av naturaskatter till penninginkomster. Den kraftigt stegrade inhemska efterfrågan på byggnadsmaterial och animalieprodukter till byggenskapen och hovhållningen bör ocksåpå sina håll ha befordrat en produktionsomläggning. Prisstegringar för böndernas trävaror har noterats, men om detta kommit bönderna till del — eller köpmännen — är somså mycket annat på det här området ovisst. Också efter dessa linjer menar jag det vore värdefullt med fortsatt forskning. De ekonomiska styrkeförhållandena i samhället har rubbats med hjälp av lyxkonsumtionen, som också befordrat uppkomsten av sociala mellanskikt och undergrupper med lös eller ingen anknytning till bondejordbruket. Marknaden har vidgats ochpenninghushållningen har brett ut sig. Adelns specifikaresursutnyttjande i formav lyxkonsumtion, som började som en fredlig gren av stormaktspolitiken, har av allt att dömaverksamt bidragit till att 1600-talssamhället öppnade sig för en ny tid.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=