320 längre tid för att vederbörande skulle bli villig att bekänna/^ När man kommer in på trolldoms- och häxprocesserna, finner man, hur domstolsjuristerna många gånger helt avviker från den rationalistiska bevisprövningen och övergår till ibland rena ordaliebevisningen. Redan från 1600talets förra del finns exempel på hur man prövat s. k. häxor genomvattenprov. En stackars kvinna kastade man i Göta älv för att se, omhon flöt eller sjönk, d. V. s. omhon var skyldig respektive oskyldig.I ett annat exempel från Stora Mellösa i Närke lät man 1672 väga en kvinna, somvar anklagad för häxeri. Man påpekade, att häxor var osedvanligt lätta. För övrigt kan jag säga, att jag ännu icke fördjupat mig så mycket i 1600-talets häxprocesser. Tidens teokratiska tänkande liksomhänvisningarnatill Mose lag är notoriskt i 1600-talets domstolsmaterial. Sammanfattningsvis kan man säga, att såväl doktrinsompraxis vittnar omhur vi i Sverige under 1600-talet i allt större omfattning recipierade den romerska, den romersk-kanoniska och den tysk-romerska rätten. Här kan man utan tvekan tala om både en behovsreception och en auktoritetsreception. Svea hovrätts referendbok för åren 1636—1667, Svea hovrätts arkiv, RA, 27/4 1643. En kvinna misstänkt för barnamord. Hon har varit fängslad i två år men icke blivit »fullkommeligen öfwertygat». Honskall ståuppenbar kyrkoplikt och förvisas häradet. — Örebro Länsstyrelse, landskansliet, hovrättens brev, Uppsala landsarkiv, 8/6 1637 brev nr 46. En man och hans son misstänks för att ha haft lägersmål med samma kvinna. Fadern och kvinna nekar, men det finns starka »praesumptioner» för att fadern Påvel haft lägersmål med ogifta kvinnan Gullborg. Hovrättenbeslutar, att »Påfwel och Gullborgh skola sättias särskildte i fängelse, och flijteligen af Presterna förmanas sanningen bekänna, antingen thee haffua hafft lägerskap tillsammans eller eij.» — Samma arkivsamling, 24/5 1644. En man misstänkts för att haft lägersmål med två systrar. En kvinna påstår, att så är förhållandet. Mannen erkänner lägersmål med en av systrarna. Den andra systern, Anna, »hafwer på tridie Åhret suttit fängzlegh, och ehuru wäl hon åtskilligt och många reesor är medh flijt förmant sanningen bekenna, Neekar hon lijkwist stadigt något Lägersmåhl medh Hans Persson haft hafwa...» Målet ställs under Guds dom. — Samma arkivsamling, 24/10 1655 onumrerat brev. Lägersmål. Mannen gift. Kvinnan ogift. Mannen har rymt. Hovrättens beslut; Kvinnan skall av prästerna »till sanningz bekennelsse om Lägersmålet och bortrymmandet meedh Bengt, flijt: och Alffwarligen förmanas.» Hon skall hållas i fängelse tills mannen kan fångas, tingsföras och dömas. Kvinnans eventuella bekännelse skall sändas till hovrättens nästa session. Rättsfallet tas upp 26/2 1662. Kvinnan nekar alltjämt. Kvinnan skall befrias, och häradsrätten skall förklara, varför fallet så länge »oexequerat legat.» — Samma arkivsamling, 28/5 1703. Tidelagsmål. En man misstänkt. Mannen nekar. Hovrättens beslut: ».... berördeJöns Larsson må af wederbörande Prästerskap blifwa examinerad, och till bekännelse förmås; Altså och på det sådant må så mycket bättre kunna wärkställas, wille bl^ Baronen, General Majoren och Landzhöfdingen, låta sättia mehrbem Jöns Larsson i et särskilt fängelse och för sig allena, därest han kan af Prästerskapet förhöras och underrättas ...» — Liknande innehåll i Svea hovrätts brev 28/9 1703 till Örebro länsstyrelse angående ett tidelagsbrott. Promptuarium..., Svea hovrätts arkiv, RA, fol. 164 v — 166 r (se även handskr. B 101 :ö, UUB, nr 11 Ur Bergii Prompt, exeml^. Resolutioner nr 49). Häxeri från Albo härad. Älvsborg. 1633. — Annat exempel återfinnes i Promptuarium... Svea hovrätts, fol. 162 r. Ett rättsfall fränÖrebro 1633, vari bl. a. omtalas att man utsatt en häxa för vattenprov. 1 handskr. B 101: ö, UUB, nr 15, omtalas, hur man 1619 prövade Karin i Hagelsby »på watnet och blef per torturam examinerad.» Löw, Stora Mällösa, I, s. 139 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=