318 vittna vid domstolarna.^’ Däremot godtogs som regel icke barn som fullgoda vittnen.Man kunde höra dem, men deras vittnesmål uppfattades som regel som mer eller mindretungt vägande indicier. Det finns dock exempel på att man låtit minderårigaavlägga ed ochvittna.^’ Mankan i detta sammanhangerinraom det lagförslag, som avgavs av 1643 års andra lagberedning den 8 augusti 1643. I detta lagförslag föreslogs, att i brottmål skulle man få förhöra även kvinnor och barn, men man skulle icke få grunda någon dom på deras utsagor. Deras vittnesbörd skulle endast vara en hjälp för domaren att komma sanningen närmare och komma underfund med vad som vidare borde rannsakas. På enbart indicier var man i allmänhet icke villig att döma någon, men fanns det bindande bevis kunde man avkunna fällande dom, trots att den anklagade Swerikes Lands-Lag 1726, s. 636, not a. Stockholms stads tänkeböcker fr. år 1592. Del XIV, 1624—1625, s. 42 f. 14/4 1624. Ett mål rörande några soldater, somanklagas för stöld. Tvåvittnen åberopas, varav det ena är en minderårig pojke. Omdetta vittne innehåller domstolsprotokollet följandeuttalande: »... och toghs hans witne så högtt somdet giella kunnde, effter han icke war kommen till sijne åhr.» — Samma tankebok. Del XIV, s. 55 f. 24/4 1624. En pojke vittnar »oansett att retten icke kunnde taga någon eedh af honom.» — T. Hartman, Utdrag ur Åbo stads dombok 1635—1637, Bidrag till Åbostads historia. Utgifna på föranstaltande af Bestyrelsen för Åbo stads historiska museum. Ser. I. VII —IX, Helsinfors 1891, 1896, 1898. VII, s. 78f. 27/7 1635. Barn mellan 6 o. 8 år gamla godtas ej som vittnen. — Örebro Länsstyrelse, landskansliet, Svea hovrätts brev 1634—1664, Uppsala landsarkiv, brev nr 9. En flicka på 7 eller 8 år godtas icke somvittne.» flickan ähr ingen witzordh gifuen.» — Örebro Länsstyrelse, landskansliet. Hovrättens bref 1700-1707, Uppsala landsarkiv, 27/6 1704. En man är anklagad för tidelag. En pigavittnar. En pojke på 10 eller 11 år har »utan eed berättat», att han sett mannen utföra gärningen. — Askims och Östra Hisings härads domböcker 1676—1686, Göteborgs landsarkiv, hösttinget 1679, punkt 4. En kvinna anklagad för att olovligt ha mjölkat en ko. 2 vittnen: en pigaoch en liten gosse, somsade sig vara 15 år gammal. Vittnenagodtas icke. »Men desse kunne intet för gille wittnen upptagas mädan Pijgan ähr Swarandens Syskonbarn, och Poijken intet kommen till dhe åhr han böhr gifwas wittzord,...» — Se även Svea hovrätts resolution till Örebro länsstyrelse 18/9 1696 angående en man, somär anklagad för tidelag: » ... och det i anledning af den berättelse, sompoijken Anders Andersson, 15 Åhr gammal så väl eljest, som särdeles inför rätta giordt.» Den anklagade nekar. Häradsrätten friar, och hovrätten godkänner domen. Man bör notera, att det står berättelse och icke vittnesmål. Det talas icke omatt gossen avlagt vittnesed. Örebro Länsstyrelse, landskansliet, Svea hofrätts Bref 1683—1699, Uppsala landsarkiv. Svea hovrätts referendbok 1624—1629, Svea hovrätts arkiv, RA, fol. 111 r — 112 v. 11/5 1626. Ting i Brunbäck i Dalarna. En man anklagas för dråp. »... Huilket dråp ähr så tillkommit, somJöns Erichsson i Domarfuet, en dreng om 14 åhr, den der hade warit med i föllie när gärningen giordes, effter giorden eed witnade:...» Wahlberg, Åtgärder, s. 140.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=