309 Hos Clas Rålamb,^"* vår andre store 1600-talsjurist, finner man också en utländsk påverkan och ett anammande av den legala bevisteorins principer men, somjag tycker, av något annat slag än hos Loccenius. Jag tycker mig spåra ett inflytande från den humanistiska jurisprudensen hos Rålamb, somkanske kan förklaras av hans studieresor till Leiden, Saumur och Paris. Claudius Kloot^^ följer i huvudsak Loccenius’ framställning, vilket innebär, att man även hos honom finner en reception av den legala bevisteorins principer. Kloot kan emellertid icke på något sätt mäta sig med Loccenius och Rålamb i originalitet och vetenskaplig kvalitet. Ytterligare exempel på reception av den legala bevisteorins principer finner man hosJoannes Reftelius,^^ somvar professor vidjuridiska fakulteten i Uppsala, ochi den dissertation, somAndreas Swanwall lade frami Uppsala 1668 under professor Olaus Åkermans presidium. Under 1600-talets senare del finner man nedslag av den legala bevisteorins principer även i kungliga brev och lagstiftning, såsom i Skipmålabalken i 1667 års sjölag^* och i Karl XI :s krigsartiklar 1683, sjöartiklär 1685^’ och i ett brev till hovrätten i Dorpat 1686.^° I samtliga dessa källor talas omvittnen, lagliga brev och eget erkännande somfulla bevis, medan presumtioner och liknelser, d. v. s. indicier, kan ge anledning till inkvisition. Ett ytterligare tecken på reception av den legala bevisteorin finner man i krigs- och sjöartiklarna samt brevet till hovrätten i Dorpat, när det föreskrives, att domaren skall ställa målet under Guds dom och framtiden, tills Gud behagar uppenbara saken, om det i målet föreligger starka indicier men icke full bevis och man för faran av mened icke vågar låta den anklagade svärja sig fri. Med dessa föreskrifter omställande under Guds dom och framtiden lagfästes institutet ahsolutio ab instantia i svensk rätt. Man bör däremot notera, att Karl XI förbjöd användandet av tortyr för frampressande av bekännelse i sina nämnda krigs- och sjöartiklar och i sitt brev till hovrätten i Dorpat.^' C. Rålamb. Observationes Juris Practicae. Thet är/Åthskillige Påminnelser vthi Rättegångs Saker, Stockholm 1679. C. Kloot, Then Swenska Lagfarenheetz Spegel, Götheborg 1676, och C. Kloot, Processus Criminalis, ad Jus & Forum Svecicum potissimum aptatus, Gothoburgi 1676. Reftelius, Dictatacircum Processumluris in Foris Sveogothicis, Handsk. UUB, B 220 x. Från 1600-talets sista och 1700-talets första år. A. Swanwall, Arma forensia, seu de probationibus. Disputatio juridica. Upsala 1668. Schmedeman, Kongl. Stadgar, s. 536, Gap. X. Schmedeman, Kongl. Stadgar, s. 835 p. 8, s. 837 pp. 21,23-24, s. 960 p. 8, s. 962 p. 21, s. 963 pp. 23-24. Schmedeman, Kongl. Stadgar, s. 1087 f. Schmedeman, Kongl. Stadgar, s. 837 p. 23, s. 963 p. 23, s. 1088.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=