303 Studier rörande den svenskaprocessrättens utveckling under 1600-talet Arbetsrapport från pågående forskning AV PROFESSOR GORAN INGER I centrumför min forskning rörande den svenskaprocessrättens utveckling från medeltiden fram till införandet av vår nuvarande rättegångsbalk har stått och står institutet erkännande, dvs. vilket bevisvärde, somman tillmätte ett erkännande i tvistemål respektive brottmål. Detta innebär, att jag icke uppehållit mig vid domstolsorganisationens utveckling och domstolarnas sammansättning mer än vad som har varit och kan tänkas bli väsentligt för min framställning av institutet erkännande. Däremot har jag givetvis studerat icke blott svensk utan även utländsk doktrin samt ideologiska och religiösa strömningar i tiden för att se i vad mån dessa faktorer påverkat institutet erkännande i svensk processrättsutveckling. I mina tidigare forskningar — jag har tidigare publicerat ett par avhandlingar ominstituten erkännandeoch insättandepå bekännelse' — fann jag, att institutet erkännande under högmedeltiden kom att intaga en ytterst central ställning inomsåväl den kyrkliga somden världsliga, kontinentala processrätten. Anledningarna härtill var flera. En var den, att erkännandet under högmedeltiden kom att ställas i centrumi det kyrkliga bikt- och botinstitutet.^ En annan anledning ' G. Inger, Institutet »insättande på bekännelse» i svensk processrättshistoria. Mit einer deutschen Zusammanfassung. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien I, Rättshistoriskt bibliotek, Bd 25, Stockholm 1976; G. Inger, Das Geständnis in der schwedischen Prozessrechtsgeschichte. I. Bis zur Griindung des Svea Hofgerichts 1614. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. Serien I, Rättshistoriskt bibliotek, Bd 26, Stockholm 1976. ^ Inger, Das Geständnis, s. 17 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=