299 del av »Temperantia», måttlighet, den tredje stoiska kardinaldygden, jämte »Prudentia» och »lustitia».'"^^ Den vanliga terminologin inomsvensk praxis var vid dessa tillfällen, dä ett lindrigare straff fastställdes, varken »circumstanstiae morales» eller »accidens», »proportio» eller andra termer, omedelbart refererande till scolastikens rättsteori och ontologi. »Mitigantia», »mitigantier» eller andra böjningsformer, anpassade till svensk grammatik, var den vanligaste termen, omedelbart syftande pä överdomarens strafflindrande utövning, vissa fall kunde det förekommaatt denna term, säsomtermen »accidens», öppet och klart hänfördes till »circumstantiae» och därmed påvisade den scolastiska teorins förekomst i Sverige. Ett sådant fall är det remissutlätande somgörs av ett antal biskopar är 1699. De föreslår där för ett visst brott att det generellt bör beläggas med dödsstraff, pä grund av sin allmänt förkastligakaraktär, men därpå omedelbart tilläggande orden, »välförstäendes när där vid inga serdeles circumstantier finnas vilka straffets mitigation fordra och meritera. »*^° Med andra ord dödsstraff är skäligt »ut in pluribus», men domaren kunde genom »determinatio», övervägande av de enskilda omständigheterna, komma till annat resultat och vanligen dä till en lindrigare bedömning än den lagen gjorde. Sammanfattningsvis skall vi alltså här hävda att en god domare, en »prudens» man, bör sträva efter rättvisa, men en djupare rättvisa i det enskilda fallet än vad den abstrakta lagen med sin aritmetiska rättvisa kan bjuda. Denna strävan att söka en djupare rättvisa, bortom den samhälleliga lagen, »lex civilis», bortom vad somgäller »ut in pluribus», är synonymt med att söka det mer avancerade, nämligen den geometriska rättvisan. Bakom denna geometriserade rättvisa anar vi den kristnade aristotelisk-platonska ontologin som var kulturellt allmängods för »1’ancien regime».'^’ Men att söka rättvisa är inte blott att veta »Guds och värdslig lag, utan och» att »förstå rättvisan till alla omständigheter att lämpa» somvår okände adelsman uttryckte det. Detta var dock svårt och vanligen har man, somhistorien visar, »sådant högste domstolarna eller demsomderas vices beklätt meddela velat» och för svensk del, »allena Konungen eller hans höga Hoffrätt».*^^ Att söka dessa omständigheter, att gå utöver lagen, var att söka geometrisk rättvisa för att tala i rättsteoretiska termer. Men då man går utöver lagen och söker den geometriska rättvisan, söker domaren givetvis något bättre än vad fallet skulle ha varit omhan stannat vid lagens bestämning. Ur ett annat perspektiv än det rättsteoretiska, ur kristet-ontologisk synvinkel, söker han med hjälp av den medeltida handlingsteorins vokabulär, med hjälp av »circumstan149 I M8 B. H. Lindberg. »Såsom i en Spegel» i: Festskrift till Erik Anners. Stockholm 1982, s. 122. Latin; mitigatio = mildring; mitigo = jag mildrar. Just. revisionens arkiv (Riksarkivet). Utsl.handling d. 10 okt. 1699 (sexuellt umgänge vid viss släktskap enl. Rättegängsordinantian är 1614 §17.) p. 3. Ovan vid not 122. RAP 1668. Bil. 7. Oförgripeligt votum etc. (s. 504 f.). 150
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=