275 Brott och Straff enligt more geometrico Ett kristet-aristoteliskt krav AVJUR. OCH FIL. KAND. BO H. LINDBERG År 1973 påpekade Gerhard Ottehur juristerna alltför länge ignorerat senscolastikens betydelse för den juridiska dogmatiken och lagstiftningen. Senscolatiken har betraktats som»ein Kapitel Theologiegeschichte» och följaktligen ej liggande inomdet juridiska fackområdet med därav följandeointresse. Ett förhållande som numera ändrats, enligt Otte.‘ Allmänt bekant är även, enligt gängse handböcker, hur denna huvudsakligen spanska senscolastik gav upphov till en nythomismoch ny-aristotelism under barockens tidevarv. Mot denna bakgrund är Ottes påpekande tänkvärt även från svensk synvinkel. Såvida dessa nya fruktbara filosofiska rörelser påverkat barockens kontinentalajurister, vilken betydelse hade de då för Sverige? Nämndafråga kommer definitivt inte att lösas inomramen för denna uppsats. Författaren finner det dock, som en utgångspunkt, ytterst troligt att Sverige och dess jurister var en del av denna utveckling. Här nedan är avsikten blott att utredaeventuell förekomst av scolastikens rättsligt-filosofiska begrepp hos vissa framträdande jurister. Begreppens inbördes sammanhang, den bakomliggande juridiska teorin, kommer endast att skisseras försiktigt, blott försiktigt, med antydande av huvuddragen. Utgångspunkten är därvid termen »arbitrio», omdöme, valfrihet. Den term som, hämtad från den romerska rätten, har visats stå för en mängd skilda betydelser.^ Några av termens betydelser kommer här nedan att påvisas. Därefter kommer närmast dess straffrättsliga innebörd att anges. Den tesen kommer här att drivas, att bakom termen »arbitrio», i mening av domarens frihet att ' »Der Probabilismus: eine Theoric auf der Grenze zwischen Theologie und Jurisprudenz», in; La Seconda scolastica. Milano 1973, S. 283. ^ N. Horn. Aequitas in den Lehren des Baldus. Böhlau 1968, S. 149.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=