269 Åboprofessorn såg frågan från den lutherska ortodoxins strängt moraliska synvinkel och kunde blott framföra negativ kritik emot Lyserus.^^ OmMatthias Swederus’ avhandlingar fäller A.W. Liljenstrand i Åbo universitets lärdomshistoria det ganska nedsättande omdömet, att han »utgaf ett tiotal särskilda disputationer af ringare omfång».Den han särskilt fäster sig vid är den även av Hannu Tapani Klami behandlade dissertationen om hägern eller rätten till gentjänster (De ciconia vel jureantepelargiae). Otto Brusiin ansåg att avhandlingen — med bilden av en häger med mask i näbben på pärmen — kanske var ett uttryck av Swederus’ sense ofhumor. Hannu Tapani Klami har poängterat det faktum, att hägerberättelsen är tagen ur naturrättens gängse arsenal och att avhandlingen således bör betraktas som sin författares försök att stoltsera med sin stora lärdom och beläsenhet. Otto Brusiin ägnade i sin tid mycken möda åt att genomgå det aboensiska dissertationsmaterialet och hans forskningar ger otvetydigt vid handen, att mycket och mångt, dock inte allt, hade varit i större och bättre säckar förrän det utminuterades i aboensiska dissertationspåsar. Så tycks Jakob Chronanders Fasciculusjuridicus, praecipua Digestorumcontentasecundumseriemtitulorum, novemdisputationum comprehens cumcollationemjurisSvecani, somi disputationsform utkom mellan mars 1649ochapril 1651 vara en ganska enkel kompilation på basen av främst Matthias Wesembecs stora arbete Commentarii in Pandectas iuris civilis et CodicemJustiniani olim dicta Paratitla och av Arnold Corvinus’ sammandrag av detta verk. Wesembec citeras — det har Otto Brusiin räknat ur — 66 gånger, Corvinus 5 gånger. Men Brusiinhar dessutom funnit, att i 116 fall har Wesembec varit »förebild» utan att detta av Chronander angivits. Corvinus’ sammandrag är föremål för en liknande »stumcitering» i inte mindre än 155 fall. Av de andra auktorerna har Julius Pacius använts minst 146 gånger, men hänvisning har införts blott i 24 fall. Beträffande lärofadern Wexionius är citeringarna 86, av vilka 56 »stumma», beträffande Loccenius 30 och 23.^^ naturen. Ericus Falander — Isaacus Pihlman, Dissertatio philosophica, disquirrens utrum et quomodo polygamia possit did juri natural! adversa. Åboae 1682. Otto Brusiin, Professor Falander och månggiftet, s. 684—685. Nordisk gjenklang. Festskrift til Carl Jakob Arnholm. Oslo 1969. Hannu Tapani Klami, Suomen oikeustiede Ruotsinvallan aikana I. Aikaennen Isoa Vihaa., s. 73—76. Turun yliopiston yksityisoikeuden laitoksen julkaisuja A 32. Turku 1981. Axel Liljenstrand, Juridikensstudium vid Åbouniversitet, s. 41. ÅboUniversitets Lärdomshistoria 2. SLS 17. Helsingfors 1890. Matth. Swederus — Laur. ABLechander, Ciconiasen Dissertatio academica jureantipelargicae. Åboae 1689. Liljenstrand, a.a., s. 42. Otto Brusiin, Zur Ideengeschichte der Rechtstheorie, s. 82. Festschrift Rudolf Laun (Jahrb. fiir Internationales Recht 1962). Densamme. Rechtvergleichung in Finnland im 17. Jahrhundert, s. 243. Festschrift Max Rheinstein. 1969. Klami, a.a., s. 77—82. Otto Brusiin, Wexionius-Studien 11: Fasciculus juridicus, s. 20. Acta Universitatis Turkuensis B 121. Åbo 1971.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=