266 såväl svenska lagen som allmänna folkrätten och romerska lagen, skall han undervisa dem, huru Sveriges lag har sitt ursprung i den naturliga lagen, och i positiva, gudomligaoch mänskliga särskilt i de bildade folkslagens lagar, varjämte han skall jämföra den med romerska rätten samt med de gamlasveogothernas, så inom som utom riket, jämväl de närgränsande tyskarnas, danskarnas och andre folks lagar. »^' Den andra professor iuris skulle enligt 1655 års karolinska konstitutioner föreläsa Institutiones luris Civilis Romani lämpade till fäderneslandets lag. Han skall beflita sig om att studenterna, sedan de fattat juridikens elementer, må genaste vägen föras till en grundlig kännedomomden romerska lagen ur hela den lagboken somkallas Corpus iuris, varvid han skall framhållagrundentill det, somstadgas i romerska lagen, mera utgående från den naturliga lagen, såväl den gudomliga som den mänskliga, och åtskilliga, särskilt de bildade folkslags stadganden, än från mångfaldiga och onyttiga uttolkares synpunkter.^^ Constitutiones Braheae för Åbo innehåller samma formuleringar med blott den skillnad att professorn i Åbo skulle — som naturligt var — i en person sammanfattahela det oändligakunskapsfält, somuppräknades: både svensk rätt ochromarrätt, både mänsklig, naturlig och gudomligrätt, de bildadefolkslagens rättssystem osv.^^ Den tysk-romerska doktrinens betydelse hade redan 1604 poängterats av biskoparna och professorerna, då de vid tal om Uppsala universitets framtid framhärdade till H.K.M:t, att det vore av vikt, att »Juris consultus wthi sine praelectionibus vngdomen till större vndervissningh conferere vår swenske laghbock cum iure imperialij.»^^ Och att ius Romanumverkligen var en viktig del av den akademiska undervisningen, kommer framgenomtreolikakällgrupper, nämligen genomde redan nämnda konstitutionerna, genomprofessorsfullmakterna samt genom disputationsskrifternas ämnesval och innehåll. Vad fullmakterna beträffar, synes det knappast ha funnits något fastställt formulär för dessa. I expektansfullmakten (1650) för Johannes Gartzius ges honom blott en allmän uppmaning att »fliteligen och troligen informera och lähraden studerande ungdomenpåbem: de Academieuti de studier sammahans Embete och profession angå».^^ Doktor Gartzius kom dock aldrig att erhålla denna lärostol, ty Michael Wexionius GyldenStålpes efterföljare blev 1658 hans från Dorpat flyktade bror Olaus Wexionius. I fullmakten för honomnämnes Carl Magnus Schybergson, 1655 års universitetskonstitutioner. Årsskrift, utgiven av Åbo Akademi II. Åbo 1918. Schybergson, 1655 års, s. 223. Schybergson, Per Brahes konstitutioner, s. 166—167. Annerstedt, Bihang I, s. 52. Expektansfullmakt för Johannes Gartzius 18.12.1650, CB, s. 44.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=